< Salamo 104 >

1 Misaora an’ i Jehovah, ry fanahiko. Jehovah Andriamanitro ô, lehibe indrindra Hianao, Famirapiratana sy voninahitra no fitafinao,
Lova Herren, mi sjæl! Herre min Gud, du er ovleg stor, i høgd og herlegdom er du klædd.
2 Mitafy ny mazava tahaka ny lamba Izy Ary mamelatra ny lanitra tahaka ny lay,
Han sveiper seg i ljos som i eit klædeplagg, han spanar ut himmelen som ein tjeldduk,
3 Ary mametraka ny rairain-drihan’ ny tranony amin’ ny rano, Sady manao ny rahona matevina ho kalesiny ka mandeha amin’ ny elatry ny rivotra,
han som timbrar sine høgsalar i vatni, han som gjer skyerne til si vogn, han som fer fram på vengjerne åt vinden.
4 Ary manao ny rivotra ho irany Sy ny lelafo ho mpanompony.
Han gjer vindar til sine englar og logande eld til sine tenarar.
5 Nanorina ny tany tambonin’ ny fanorenany Izy, Mba tsy hihetseha-ny mandrakizay doria.
Han grunnfeste jordi på stolparne hennar, ho skal ikkje verta rikka i all æva.
6 Ny rano lalina no nasaronao azy tahaka ny lamba; Nandifotra ny tendrombohitra aza ireny.
Djupe vatn lagde du yver henne som eit klæde, yver fjelli stod vatni.
7 Noho ny teny mafy nataonao dia nandositra ny tendrombohitra, Noho ny feon’ ny kotrokoranao dia nirifatra izy
For ditt trugsmål flydde dei, for ditt toremål skunda dei seg burt
8 Nisondrotra ny tendrombohitra, nietry ny lohasaha ho any amin’ izay namboarinao hitoerany.
- fjell steig, dalar sokk - til den staden som du hadde grunnfest for deim.
9 Efa nasianao fetra tsy hihoarany izy Mba tsy hiverina hanarona ny tany.
Ei grensa sette du, som dei ikkje skulde skrida yver, dei skal ikkje atter skulde leggja seg yver jordi.
10 Mampandeha loharano eny amin’ ny lohasaha Izy; Eny anelanelan’ ny tendrombohitra no alehan’ ireny,
Han sender uppkomor fram i dalarne, millom fjelli renn dei.
11 Ka isotroan’ ny bibi-dia rehetra, Sy analan’ ny boriki-dia ny hetahetany;
Dei vatnar alle villdyr på marki, villasni sløkkjer torsten sin.
12 Eo amboniny no itoeran’ ny voro-manidina; Ary eo amin’ ny ran-tsan-kazo no anenoany.
Yver deim bur himmelens fuglar, millom greinerne syng dei.
13 Manondra-drano ny tendrombohitra avy amin’ ny tranony ambony Izy; Ny vokatry ny asanao no mahavoky ny tany.
Han vatnar fjelli frå sine høge salar, jordi vert metta av den frukt du skaper.
14 Mampaniry ahitra ho an’ ny biby fiompy Izy Sy anana hahasoa ny olona. Ary mamoaka hanina avy amin’ ny tany.
Gras let han gro for feet, og vokstrar til gagn for folk til å få brød fram or jordi,
15 Ary divay izay mampifaly ny olona, ka mampinendonendo ny tavany mihoatra noho ny diloilo, Ary mofo hanohanana ny ain’ ny olona.
og vin som gled menneskjehjarta, til å lata andlitet skina av olje, og avla brød som styrkjer menneskjehjarta.
16 Voky ny hazon’ i Jehovah, Dia ny sederan’ i Libanona, izay namboleny;
Herrens tre vert metta, Libanons cedrar som han hev sett,
17 Izay anaovan’ ny voron-kely ny akaniny; Ary ny vano, dia ao amin’ ny kypreso no anaovany ny tranony.
der fuglane byggjer reir, storken som hev sitt hus i cypressarne.
18 Ny tendrombohitra avo dia ho an’ ny osi-dia; Ny harambato no fiarovana ho an’ ny hyraka.
Dei høge fjelli er for steinbukkarne, bergskortorne er til livd for fjell-grevlingarne.
19 Nanao ny volana ho fotoana Izy, Ary ny masoandro mahalala ny filentehany.
Han gjorde månen til tidarmerke; soli kjenner si nedgangstid.
20 Mahatonga aizina Hianao, dia tonga ny alina, Ka mivezivezy ny biby rehetra any an’ ala;
Du sender myrker, og det vert natt, då krek alle villdyr i skogen fram.
21 Ny liona tanora mierona maniry toha Ka mitady ny haniny avy amin’ Andriamanitra.
Dei unge løvor burar etter ran, og dei krev si føda av Gud.
22 Miposaka ny masoandro, dia miverina ireny, Ary ao an-davany no amitsahany.
Soli gjeng upp, då dreg dei seg heim og legg seg inn i sine bol.
23 Fa ny olona kosa mivoaka ho any amin’ ny taozavany, Sy ny asany mandra-paharivan’ ny andro.
Menneskja gjeng ut til si gjerning, til sitt arbeid alt til kvelds.
24 Endrey ny hamaroan’ ny asanao, Jehovah ô! Fahendrena no nanaovanao azy rehetra; Henika ny zavatra nataonao ny tany.
Kor mange dine gjerningar er, Herre! Du gjorde deim alle med visdom, jordi er full av det du hev skapt.
25 Indro ny ranomasina sady lehibe no malalaka, Any no misy zava-mihetsiketsika tsy tambo isaina, Dia zava-miaina, na kely na lehibe.
Sjå havet, det store og vide! Der krek det i uteljande mengd av dyr både små og store.
26 Any no alehan’ ny sambo Sy ny trozona, izay noforoninao hilaolao any.
Der gjeng skipi, Livjatan som du hev laga til å leika seg der.
27 Ireo rehetra ireo miandry Anao, Mba homenao ny haniny amin’ ny fotoany.
Alle ventar dei på deg, at du skal gjeva deim føda i si tid.
28 Manome Hianao, dia manangona izy; Manokatra ny tananao Hianao, dia voky ny soa izy;
Du gjev deim, dei sankar, du let upp handi, dei vert metta med godt.
29 Manafina ny tavanao Hianao, dia raiki-tahotra izy; Alainao indray ny ainy, dia maty izy Ka mody any amin’ ny vovoka nanalana azy,
Du løyner ditt andlit, dei vert forskræmde, du tek burt deira ande, dei døyr og dei vender attende til dusti si.
30 Maniraka ny Fanahinao Hianao, dia ary izy, Ary manavao ny tarehin’ ny tany Hianao.
Du sender ut din ande, dei vert skapte, du nyar upp att skapnaden åt jordi.
31 Ho mandrakizay anie ny voninahitr’ i Jehovah; Aoka Jehovah hifaly amin’ ny asany.
Herrens æra vare æveleg, Herren glede seg i sine gjerningar!
32 Jereny ny tany, dia mihorohoro; Tendren’ ny tànany ny tendrombohitra, dia midonaka.
Han som skodar på jordi og ho skjelv, han som rører fjelli og dei ryk.
33 Hihira ho an’ i Jehovah aho, raha mbola velona koa; Hankalaza an’ Andriamanitro aho, raha mbola miaina.
Eg vil syngja for Herren so lenge eg liver, eg vil lovsyngja min Gud so lenge eg er til.
34 Ho maminy anie ny fisainako Azy; Izaho no hifaly amin’ i Jehovah.
Gjev min tale kunde tekkjast honom! Eg vil gleda meg i Herren.
35 Ho lany ringana tsy ho etỳ amin’ ny tany ny mpanota, Ary ny ratsy fanahy tsy ho etỳ intsony. Misaora an’ i Jehovah, ry fanahiko. Haleloia.
Gjev syndarar måtte kverva burt frå jordi, og ugudlege ikkje lenger finnast! Lova Herren, mi sjæl! Halleluja, lova Herren.

< Salamo 104 >