Ohabolana 31
1 Ny tenin’ i Lemoela mpanjaka, dia ny teny mavesa-danja izay nananaran-dreniny azy.
Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
2 Ahoana, anaka? Ary ahoana, ry zanako naterako? Ary ahoana, ry zanaky ny voadiko?
Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
3 Aza omena ny vehivavy ny herinao, Na ny fombam-piainanao ho an’ izay manimba mpanjaka.
Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
4 Tsy mety amin’ ny mpanjaka, ry Lemoela, Eny; tsy mety amin’ ny mpanjaka ny misotro divay, Na amin’ ny mpanapaka ny ho fatra-paniry toaka;
Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
5 Fandrao, raha misotro izy, dia manadino ny lalàna Ka mamily ny fitsarana ny zanaky ny fahoriana.
De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
6 Omeo toaka izay efa ho faty, Eny, divay ho an’ izay malahelo azon’ ny fangidiam-panahy;
Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
7 Aoka hisotro izy mba hanadinoany ny alahelony, Ary tsy hahatsiarovany ny fahoriany intsony.
Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
8 Sokafy ny vavanao hisolo ny moana, Hahazoan’ ny kamboty ny rariny;
Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
9 Sokafy ny vavanao, ka tsarao marina, Ary omeo rariny ny ory sy ny malahelo.
Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
10 Iza no mahita vehivavy tsara? Fa ny tombany dia mihoatra lavitra noho ny voahangy.
En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
11 Matoky azy ny fon’ ny lahy, Ary tsy mitsahatra ny fanambinana azy.
På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
12 Soa no ataon-dravehivavy aminy, fa tsy ratsy, Amin’ ny andro rehetra iainany.
Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
13 Mizaha volon’ ondry sy rongony izy Ary mazoto miasa amin’ ny tànany.
Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
14 Toy ny sambon’ ny mpandranto izy, Ka avy any amin’ ny lavitra no itondrany ny haniny.
Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
15 Mifoha izy, raha mbola alina, Ka manome hanina ho an’ ny ankohonany Sy anjara ho an’ ny ankizivaviny.
Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16 Mihevitra saha izy ka mahazo azy; Ny vokatry ny tànany no anaovany tanim-boaloboka.
Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17 Misikìna hery izy, Ary hatanjahiny ny sandriny.
Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
18 Hitany fa tsara ny tombom-barony, Ary tsy maty jiro mandritra ny alina izy.
Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
19 Mandray ny fihazonam-bohavoha izy, Ary ny tànany mihazona ny ampela.
Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
20 Manatsotra ny tànany amin’ ny ory izy, Eny, mamelatra ny tànany amin’ ny mahantra.
För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
21 Tsy manahy ny oram-panala ho amin’ ny ankohonany izy, Fa ny ankohonany rehetra samy voatafy volon’ ondry mena avokoa.
Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
22 Manao firakotra ho azy izy; Ny fitafiany dia rongony fotsy madinika sy lamba volomparasy.
Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
23 Ny lahy dia hajaina eo am-bavahady, Raha miara-mipetraka eo amin’ ny loholona.
Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
24 Manao akanjo hariry madinika ravehivavy ka mivarotra izany, Ary fehin-kibo no amidiny amin’ ny mpandranto.
Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
25 Hery sy voninahitra no fitafiany, Ary ny andro ho avy dia ihomehezany.
Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
26 Manokatra ny vavany amin’ ny fahendrena izy; Ary ny lalàn’ ny famindram-po no eo amin’ ny lelany.
Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
27 Mitandrina tsara ny ataon’ ny ankohonany izy Ary tsy homana ny mofon’ ny fahalainana.
Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
28 Ny zanany mitsangana ka midera azy hoe sambatra; Ny lahy koa mitsangana ka midera azy hoe:
Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
29 Maro no zazavavy nanao soa, Fa ianao manoatra noho izy rehetra.
"Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
30 Fitaka ny fahatsaram-bika, ary zava-poana ny fahatsaran-tarehy; Fa ny vehivavy matahotra an’ i Jehovah ihany no hoderaina.
Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
31 Omeo azy ny avy amin’ ny vokatry ny tànany; Ary aoka ny asany hidera azy eo am-bavahady.
Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
