< Ohabolana 23 >
1 Raha mipetraka hiara-komana amin’ ny mpanapaka ianao, Dia hevero tsara izay eo anatrehanao,
Når du sit til bords hjå ein hovding, so agta vel på kven du hev fyre deg,
2 Ka andraso antsy ny tendanao, Raha dia liana loatra ianao.
og set ein kniv på strupen din, um mathugen din er stor.
3 Aza mitsiriritra ny hanim-piny, Fa hani-mamitaka izany.
Fys ikkje etter hans lostemat, for det er dårande føda.
4 Aza manasa-tena hanan-karena, Aza entina amin’ izany ny fahendrenao.
Mød deg ei med å verta rik, lat fara den klokskapen din!
5 Moa hampanarahinao azy va ny masonao, nefa tsy ao intsony izy? Fa maniry elatra tokoa izy Ka manidina toy ny voromahery ho eny amin’ ny lanitra.
Lat ei augo fljuga til det som kverv, for det gjer seg vengjer, det er visst, som ein ørn som flyg til himmels.
6 Aza homana ny mofon’ izay ratsy fijery, Ary aza mitsiriritra ny hanim-piny;
Et ikkje brød hjå den som misunner deg, og fys ikkje etter hans lostemat!
7 Fa tahaka ny heviny ao am-pony ihany no toetrany: Hoy izy aminao: Mihinàna, misotroa; Kanjo tsy sitrany ianao.
For som han reknar ut i sjæli si, soleis er han. «Et og drikk!» han segjer til deg, men hjarta hans er ikkje med deg.
8 Izay sombiny kely voatelinao aza dia mbola haloanao, Ka ho very foana ny teny mahafinaritra nataonao.
For biten din som du hev ete, lyt du spy upp att, og du hev spilt dine fagre ord.
9 Aza miteny amin’ny adala; Fa hohamavoiny foana ny fahendren’ ny teninao.
For øyro på dåren skal du ikkje tala, for han vanvyrder visdommen i dine ord.
10 Aza manakisaka ny fari-tany ela, Ary aza manitatra mankamin’ ny sahan’ ny kamboty;
Flyt ikkje gamall merkestein, og kom ei inn på åkrane åt faderlause.
11 Fa mahery ny Mpanavotra azy, Izy no hisolo vava azy amin’ ny adiny aminao.
For deira målsmann er sterk, han skal føra saki deira imot deg.
12 Ampiekeo famaizana ny fonao, Sy tenim-pahalalana ny sofinao.
Vend hjarta ditt til age og øyro dine til kunnskaps ord!
13 Aza tsy manafay zanaka, Fa tsy dia ho faty izy tsy akory na dia asianao ny hazo aza;
Lat ikkje guten vera utan age! Slær du han med riset, skal han ikkje døy.
14 Raha mamely azy amin’ ny hazo ianao, Dia ho voavonjinao tsy ho any amin’ ny fiainan-tsi-hita ny fanahiny. (Sheol )
Du slær han med riset, og sjæli hans bergar du frå helheim. (Sheol )
15 Anaka, raha hendry ny fonao, Dia ho faly koa ny foko, dia ny foko;
Son min, vert hjarta ditt vist, so gled seg og mitt hjarta,
16 Eny, ho ravoravo ny fanahiko, Raha miteny marina ny molotrao.
og nyro mine fegnast når lipporn’ dine talar det som rett er.
17 Aoka tsy hialona ny mpanota ny fonao; Fa matahora an’ i Jehovah mandritra ny andro;
Lat ikkje hjarta ditt misunna syndarar, men stræva stødt etter gudlegdom.
18 Fa raha mbola hisy koa ny farany, Dia tsy ho foana ny fanantenanao.
For då er du viss på ei framtid, og di von skal ei verta til inkjes.
19 Mihainoa ianao, anaka, ka hendre, Ary ampizory amin’ ny lalana ny fonao.
Høyr du, son min, og vert vis, og lat hjarta ditt ganga beint fram på vegen.
20 Aza misakaiza amin’ izay mpiboboka divay Sy izay fatra-pitia hena;
Ver ikkje med millom vindrikkarar, millom deim som foret seg på kjøt.
21 Fa halahelo izay mpiboboka sy izay fatra-pitia hena; Ary ny fitiavan-torimaso mampitafy voro-damba.
For drikkar og storetar fatig vert, og svevn gjev fillor for klæde.
22 Maneke ny rainao izay niteraka anao. Ary aza manamavo ny reninao, saingy efa antitra izy.
Høyr på far din som avla deg, og vanvyrd ei mor di når ho vert gamall!
23 Vidio ny marina, ka aza amidy, Dia ny fahendrena sy ny fananarana ary ny fahazavan-tsaina.
Kjøp sanning og sel henne ikkje, visdom og age og vit.
24 Hifaly dia hifaly ny rain’ ny marina, Ary izay miteraka zaza hendry hanampifaliana aminy.
Storleg fegnast far til den rettferdige, og den som fær ein vis son, skal få gleda av han.
25 Aoka ho faly ny rainao sy ny reninao, Eny, aoka ho ravoravo ny reninao izay niteraka anao.
Lat far din og mor di gleda seg, og ho som fødde deg, fegnast.
26 Anaka, atolory ahy ny fonao, Ary aoka ny masonao ho faly mijery ny lalako;
Son min, gjev meg hjarta ditt, og lat dine augo lika vegarne mine.
27 Fa ny vehivavy jejo dia hady lalina, Ary ny vahiny janga lavaka etỳ;
For skjøkja er som djupe gravi og den framande kona som tronge brunnen,
28 Eny, manotrika toy ny jiolahy ireny Ary mahamaro ny olona mpivadika.
ja, ho ligg på lur som ein ransmann, og ho aukar talet på utrue folk.
29 An’ iza ny Indrisy? An’ iza ny Endrey? An’ iza ny fifandirana? An’ iza ny fitolokoana? An’ iza ny ratra tsy ahoan-tsy ahoana? An’ iza ny maso mivoara-mena?
Kven hev sorg? Kven hev sut? Kven hev dragsmål? Kven hev klagemål? Kven hev sjølvvalde sår? Kven hev dimsynte augo?
30 An’ izay mikikitra amin’ ny divay, Eny, an’ izay mandeha hanandrana divay voaharoharo zavatra.
Dei som drygjer lenge hjå vinen, dei som kjem og smakar på mjøden.
31 Aza mijery ny divay noho ny hamenany Sy ny fanganohanony eo anaty gilasy Ary ny fikoriany mahafinaritra;
Sjå ikkje på vinen kor han raudnar, kor vænt han smiler i staupet! lett renn han ned.
32 Fa amin’ ny farany dia hanaikitra toy ny bibilava izy Ary hanindrona toy ny menarana.
Men sidan han sting som ein slange og høgg som ein orm.
33 Koa ny masonao dia hijery vehivavy jejo, Ary ny fonao hieritreri-dratsy.
Då skal augo dine sjå rare syner, og hjarta ditt talar tull og tøv.
34 Eny, ho sahala amin’ izay mandry ao amin’ ny ranomasina ianao Sady ho tahaka izay mandry eo an-tendron’ ny andrin-tsambo.
Du vert som låg du i havsens djup, eller låg i toppen av mastri.
35 Nokapohiny aho, hoy ianao, fa tsy reko naharary ahy, Nandalasiny aho, fa tsy tsaroako; Rahoviana ange aho no hifoha mba hitadiavako azy indray?
«Dei slo meg, men det gjorde’kje vondt, dei banka meg, men eg kjende det ikkje. Når skal eg vakna? Eg vil få tak i endå meir.»