< Ohabolana 22 >
1 Aleo ho tsara laza toy izay ho be harena, Ary tsara ny fitia noho ny volafotsy sy ny volamena.
Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
2 Mihaona ny manan-karena sy ny malahelo; Fa Jehovah no Mpanao azy roa tonta.
Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
3 Ny mahira-tsaina mahatsinjo ny loza ka miery; Fa ny kely saina kosa mandroso ka voa.
Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
4 Ny valin’ ny fanetren-tena sy ny fahatahorana an’ i Jehovah Dia harena sy voninahitra ary fiainana.
Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
5 Tsilo sy fandrika no amin’ ny alehan’ ny maditra; Fa izay te-hiaro ny ainy dia manalavitra izany.
Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
6 Zaro amin’ izay lalana tokony halehany ny zaza, Ka na rehefa antitra aza izy, dia tsy hiala amin’ izany.
Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
7 Ny manan-karena dia manapaka ny malahelo, Ary izay misambotra dia mpanompon’ ny mampisambotra.
Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
8 Izay mamafy heloka dia hijinja fahoriana, Ary ho levona ny tsorakazon’ ny fahatezerany.
Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
9 Izay manana maso miantra hotahina, Satria anomezany ho an’ ny malahelo ny haniny.
Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
10 Roahy ny mpaniratsira, dia ho afaka ny fifandirana, Eny, hitsahatra ny ady sy ny fahafaham-baraka.
Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
11 Izay tia fahadiovam-po, dia milaza soa ny molony. Sady sakaizan’ ny mpanjaka izy.
Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
12 Ny mason’ i Jehovah miaro ny manam-pahalalana; Fa ny tenin’ ny mpivadika dia foanany.
Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
13 Hoy ny malaina: Misy liona any ivelany; Ho fatin’ ny sasany any an-dalambe aho.
Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
14 Ny vavan’ ny vehivavy jejo dia lavaka lalina; Izay voaozon’ i Jehovah no ho latsaka ao.
Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
15 Miraikitra amin’ ny fon’ ny zaza ny hadalana; Fa ny tsorakazo famaizana no hampanalavitra izany aminy.
Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
16 Izay mampahory ny malahelo dia mampitombo ny hareny; Fa izay manome ho an’ ny manana kosa dia mampihena ny hareny.
Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
17 Atongilano ny sofinao, ka henoy ny tenin’ ny hendry, Ary ampitandremo ny fahalalako ny fonao;
Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
18 Fa mahafinaritra raha voatahirinao ao an-kibonao izany, Koa aoka samy ho eo amin’ ny molotrao.
Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
19 Hianao dia ianao no nampahafantariko izany, Mba hitokianao amin’ i Jehovah.
Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
20 Tsy efa nanoratra zava-tsoa ho anao va aho, Izay misy hevitra tsara sy fahalalana,
Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
21 Mba hampahafantariko ny fahamarinan’ ny teny mahatoky ianao, Sy hahazoanao teny holazaina amin’ izay naniraka anao?
På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
22 Aza manosihosy ny malahelo, saingy malahelo izy; Ary aza dia manifakifa ny ory eo am-bavahady;
Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
23 Fa Jehovah anie ka hisolo vava azy amin’ ny adiny. Ary hanimba ny ain’ izay manimba azy.
Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
24 Aza misakaiza amin’ ny olona mora tezitra, Ary aza miara-dia amin’ ny olona foizina,
Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
25 Fandrao ianao mianatra ny fanaony Ka mahazo fandrika ho an’ ny ainao.
Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
26 Aza mety ho isan’ ny mifandray tanana, Na izay mianto-trosa;
Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
27 Raha tsy manan-kaloa ianao, Nahoana no dia halainy ny lafika andrianao?
Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
28 Aza manakisaka ny fari-tany ela, Izay naorin’ ny razanao.
För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
29 Mahita olona mailaka amin’ ny raharahany va ianao? Eo anatrehan’ ny mpanjaka no hitsanganany, Fa tsy hitsangana eo anatrehan’ ny olona ambany izy.
Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.