Ohabolana 16
1 Ny fikasan’ ny fo no amin’ ny olona; Fa ny famalian’ ny lela dia avy amin’ i Jehovah.
En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2 Ataon’ ny olona ho madio avokoa ny lalana rehetra alehany; Fa Jehovah ihany no mpandanja ny fanahy.
Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3 Ankino amin’ i Jehovah ny asanao, Dia ho lavorary izay kasainao.
Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4 Ny zavatra rehetra nataon’ i Jehovah dia samy misy antony avokoa; Eny, ny ratsy fanahy koa aza dia nataony ho amin’ ny andro hahitan-doza.
HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5 Fahavetavetana eo imason’ i Jehovah izay rehetra miavonavona am-po, Azo itompoana tokoa fa tsy maintsy hampijalina izy.
En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6 Ny famindram-po sy ny fahamarinana no avotra amin’ ny heloka; Ary ny fahatahorana an’ i Jehovah no analavirana ny ratsy.
Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7 Raha sitrak’ i Jehovah ny alehan’ ny olona, Na dia ny fahavalony aza dia hampihavaniny aminy.
Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8 Aleo ny kely omban’ ny fahamarinana Toy izay ny harem-bevava azo amin’ ny tsy rariny.
Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9 Ny fon’ ny olona mihevitra tsara ny halehany; Fa Jehovah ihany no mahalavorary ny diany.
Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10 Ny teny marina dia eo amin’ ny molotry ny mpanjaka, Ary tsy diso teny izy, raha mitsara.
Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11 An’ i Jehovah ny fandanjana sy ny mizana marina, Avy aminy avokoa ireo vato rehetra an-kitapo.
Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12 Fahavetavetana eo imason’ ny mpanjaka ny fanaovan-dratsy; Fa fahamarinana no iorenan’ ny seza fiandrianana.
En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13 Sitraky ny mpanjaka ny molotra marina, Ary izay miteny mahitsy no tiany.
Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14 Ny fahatezeran’ ny mpanjaka dia iraky ny fahafatesana. Fa ny olon-kendry mampionona izany.
Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15 Amin’ ny fahamiramiranan’ ny tarehin’ ny mpanjaka dia misy fiainana, Ary ny fankasitrahany dia toy ny rahona amin’ ny fararano.
När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16 Tsara ny mahazo fahendrena noho ny volamena, Ary tsara ny mahazo fahalalana noho ny volafotsy.
Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17 Ny manalavitra ny ratsy no lalamben’ ny marina, Ary izay mitandrina ny alehany no miaro ny ainy.
De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18 Ny fiavonavonana mialoha ny fahasimbana, Ary ny fanahy mirehareha mialoha ny fahalavoana.
Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19 Tsara ny malemy fanahy ao amin’ izay manetry tena Noho ny mizara babo amin’ izay miavonavona.
Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20 Izay mandinika ny teny no hahita soa; Ary izay matoky an’ i Jehovah no ho sambatra.
Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21 Izay hendry am-po dia lazaina hoe manan-tsaina, Ary ny hamamian’ ny molotra mampandroso fahendrena.
Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22 Loharanon’ aina ny fahazavan-tsaina amin’ izay manana izany; Fa ny famaizana ataon’ ny adala dia fahadalana ihany.
En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23 Ny fon’ ny hendry mahahendry ny vavany Sady manampy fahendrena eo amin’ ny molony.
Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24 Toho-tantely ny teny mahafinaritra, Ka sady mamin’ ny fanahy no mahatsara ny taolana.
Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25 Misy lalana ataon’ ny olona ho mahitsy, Kanjo lalana mivarina any amin’ ny fahafatesana no iafarany.
Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26 Ny fahanoanan’ ny mpiasa dia mampiasa azy, Fa ny tendany no manesika azy.
Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27 Ny ratsy fanahy mihady lavaka fanimbana, Sady misy toy ny afo mahamay eo amin’ ny molony.
Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28 Ny mpivadibadika mamafy ady; Ary ny mpibitsibitsika mampisaraka ny tena mpisakaiza.
En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29 Ny lozabe mitaona ny namany Ka mitarika azy amin’ ny lalana tsy tsara.
Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30 Izay manakimpy ny masony hieritreritra ny ratsy Sady manaikitraiki-molotra dia efa mikasa hanao ratsy.
Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31 Satroboninahitra tsara tarehy ny volofotsy, Ao amin’ ny lalan’ ny fahamarinana no ahazoana azy.
En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32 Tsara ny mahatsindry fo noho ny mahery, Ary izay mahazaka ny fanahiny noho izay mahafa-bohitra.
Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33 Ny filokana dia atsipy ao am-pofoany; Fa avy amin’ i Jehovah ihany no isehoan’ ny fitsarany.
Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
