Joba 6

1 Dia namaly Joba ka nanao hoe:

Då tog Job till orda och sade:

2 Enga anie ka holanjaina tokoa ny fahasosorako, ka hampifandaniaina amin’ ny mizana izy sy ny fahoriako!

Ack att min grämelse bleve vägd och min olycka lagd jämte den på vågen!

3 Fa ankehitriny mavesatra noho ny fasika any an-dranomasina ny fahoriako, koa dia nirediredy aho.

Se, tyngre är den nu än havets sand, därför kan jag icke styra mina ord.

4 Fa ny zana-tsipiky ny Tsitoha mitsatoka amiko, ka mifoka ny poizina avy aminy ny fanahiko; Ary ny fampitahorana Andriamanitra milahatra hamely ahy.

Ty den Allsmäktiges pilar hava träffat mig, och min ande indricker deras gift; ja, förskräckelser ifrån Gud ställa sig upp mot mig.

5 Maneno va ny boriki-dia, raha eo amin’ ny vilona? Na mimàmà va ny omby, raha eo amin’ ny fihinany?

Icke skriar vildåsnan, när hon har friskt gräs, icke råmar oxen, då han står vid sitt foder?

6 Azo hanina va ny matsatso, raha tsy asian-tsira? Na mba misy tsirony va ny tafotsin’ atody?

Men vem vill äta den mat som ej har smak eller sälta, och vem finner behag i slemörtens saft?

7 Ny zavatra izay nolaviko tsy hotendrena, dia ireny no tsy maintsy haniko, na dia maharikoriko ahy aza.

Så vägrar nu min själ att komma vid detta, det är för mig en vämjelig spis.

8 Enga anie ka ho azoko izay angatahiko, ary homen’ Andriamanitra ahy anie izay iriko!

Ack att min bön bleve hörd, och att Gud ville uppfylla mitt hopp!

9 Ka ho sitrak’ Andriamanitra anie ny hanorotoro ahy! Eny, halefany anie ny tànany ka hahamaito ny aiko,

O att det täcktes Gud att krossa mig, att räcka ut sin hand och avskära mitt liv!

10 Dia hahita fiononana amin’ izany aho ka hiravoravo na dia amin’ ny fangirifiriana tsy mifaditrovana aza, satria tsy nandà ny tenin’ ny Iray Masìna aho.

Då funnes ännu för mig någon tröst, jag kunde då jubla, fastän plågad utan förskoning; jag har ju ej förnekat den Heliges ord.

11 Inona moa ny heriko, no hanantena aho? Ary hanao ahoana moa ny farako, no hanindry fo aho?

Huru stor är då min kraft, eftersom jag alltjämt bör hoppas? Och vad väntar mig för ände, eftersom jag skall vara tålig?

12 Herim-bato va ny heriko? Na varahina va ny nofoko?

Min kraft är väl ej såsom stenens, min kropp är väl icke av koppar?

13 Tsy efa foana va ny hery ho entiko mamonjy tena, ary tsy efa nakifika hiala amiko va ny faharetana?

Nej, förvisso gives ingen hjälp för mig, var utväg har blivit mig stängd.

14 Izay efa mivarahontsana dia tokony hiantran’ ny sakaizany. Fandrao mahafoy ny fahatahorana ny Tsitoha izy.

Den förtvivlade borde ju röna barmhärtighet av sin vän, men se, man övergiver den Allsmäktiges fruktan,

15 Ny rahalahiko mampihambo manana ahy tahaka ny ranotrambo, dia tahaka ny mason-drano any an-dohasahan-driaka, izay malaky ritra,

Mina bröder äro trolösa, de äro såsom regnbäckar, ja, lika bäckarnas rännilar, som snart sina ut,

16 Izay mainty azon’ ny ranomandry Sady iafenan’ ny oram-panala;

som väl kunna gå mörka av vinterns flöden, när snön har fallit och gömt sig i dem,

17 Fa raha taninin’ ny hainandro izy, dia levona; raha maina ny andro, dia ritra eo amin’ ny fitoerany izy;

men som åter försvinna, när de träffas av hettan, och torka bort ifrån sin plats, då värmen kommer.

18 Mivilivily no fandehany tankina izy ka levona.

Vägfarande där i trakten vika av till dem, men de finna allenast ödslighet och måste förgås.

19 Ny antokon’ i Tema mitazana, ny andian’ i Sheba manantena azy;

Temas vägfarande skådade dithän, Sabas köpmanståg hoppades på dem;

20 Very hevitra ireo, satria samy nanampo; tonga teo izy, kanjo nangaihay.

men de kommo på skam i sin förtröstan, de sågo sig gäckade, när de hade hunnit ditfram.

21 Fa ankehitriny efa tsinontsinona ianareo; Nahita ny fahoriana ianareo ka raiki-tahotra.

Ja, likaså ären I nu ingenting värda, handfallna stån I av förfäran och förskräckelse.

22 Moa aho va efa nanao hoe: Omeo aho, ka mahafoiza zavatra ho ahy amin’ ny fanananareo,

Har jag då begärt att I skolen giva mig gåvor, taga av edert gods för att lösa mig ut,

23 Ary vonjeo amin’ ny tanan’ ny fahavalo aho, ka afaho amin’ ny tanan’ ny mpitohatoha?

att I skolen rädda mig undan min ovän, köpa mig fri ur våldsverkares hand?

24 Mampianara ahy, dia hangina aho; Ary ampahafantaro izay nahadisoako aho.

Undervisen mig, så vill jag tiga, lären mig att förstå vari jag har farit vilse.

25 Endrey ny herin’ ny teny marina! Fa mba mahavoa inona kosa moa ny anatra ataonareo?

Gott är förvisso uppriktigt tal, men tillrättavisning av eder, vad båtar den?

26 Ny amin’ ny teniko ihany va no ananaranareo ahy? Fa ho amin’ ny rivotra ny tenin’ ny olona mamoy fo.

Haven I då i sinnet att hålla räfst med ord, och skall den förtvivlade få tala för vinden?

27 Eny, fa na dia ny kamboty aza dia ataonareo loka, ary ny sakaizanareo dia ataonareo varotra.

Då kasten I väl också lott om den faderlöse, då lären I väl köpslå om eder vän!

28 Fa ankehitriny, masìna ianareo, mba atreho kely aho, dia ho hitanareo fa tsy handainga tsy akory aho.

Dock, må det nu täckas eder att akta på mig; icke vill jag ljuga eder mitt i ansiktet.

29 Masìna ianareo, diniho indray aho, ary aoka tsy hisy fitsarana tsy marina; eny, diniho indray aho, fa mbola ao ihany ny fahamarinako.

Vänden om! Må sådan orätt icke ske; ja, vänden ännu om, ty min sak är rättfärdig!

30 Moa misy heloka va eo amin’ ny lelako?

Skulle väl orätt bo på min tunga, och min mun, skulle den ej förstå vad fördärvligt är?