< Joba 33 >
1 Kanefa, masìna ianao, ry Joba; mihainoa ny alahatro, ary mandrenesa ny teniko rehetra.
Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
2 Indro, fa efa niloa-bava aho, Miteny ato am-bavako ny lelako.
Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
3 Ny hitsim-poko no hiseho amin’ ny teniko; Ary ny fahalalan’ ny molotro no holazaina tsy hasiana fitaka.
Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
4 Ny Fanahin’ Andriamanitra no efa nanao ahy, ary ny fofonain’ ny Tsitoha no mamelona ahy.
Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
5 Raha hainao, valio ary aho, miomàna ianao, ka miatreha tsara.
Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
6 Indro, izaho koa mba an’ Andriamanitra: tahaka anao ihany; Eny, izaho koa mba nosombinana avy tamin’ ny tanimanga.
Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
7 Indro, ny fampahatahorako tsy dia hampahatahotra anao, ary ny vesatra avy amiko tsy dia hitambesatra aminao.
Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
8 Efa nilaza teo anatrehako mihitsy ianao, ary efa reko ihany ny feon’ ny teninao hoe:
Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
9 Madio tsy manam-pahadisoana aho, ary tsy manan-tsiny aman-keloka;
Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
10 He! mitady izay handrafiany ahy Andriamanitra, ary ataony fahavalony aho;
Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
11 Mampiditra ny tongotro eo amin’ ny boloky hazo Izy ary mitsikilo ny diako rehetra.
Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
12 He! izany no tsy mahamarina anao, hoy izaho; Fa Andriamanitra dia lehibe loatra ka tsy leon’ ny zanak’ olombelona.
Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
13 Koa nahoana no manome tsiny Azy ianao noho ny tsy nampisehoany izay antony amin’ ny ataony?
Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
14 Kanefa misy fanao iray itenenan’ Andriamanitra, eny, fanao roa aza, nefa tsy tandreman’ ny olona izany,
Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
15 Dia ny nofy sy ny tsindrimandry amin’ ny alina, raha sondrian-tory ny olona ka renoka eo am-pandriana,
Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
16 Dia manokatra ny sofin’ ny olona Izy ka manisy tombo-kase ny fananarany azy,
Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
17 Mba hampiala ny olona amin’ ny fanaony, sy hampifady azy ny fireharehana.
På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
18 Miaro ny fanahiny tsy ho any an-davaka Izy, ary ny ainy mba tsy ho voan’ ny fiadiana.
Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
19 Anarina amin’ ny fanaintainana eo am-pandriany koa izy sy amin’ ny fikotrankotran’ ny taolany lalandava;
Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
20 Ary ny ainy marikorikon-kanina, eny, na dia ny hanim-py aza tsy tian’ ny fanahiny.
Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
21 Mihena ny nofony ka tsy hita, ary mitranitrany ny taolany izay tsy hita teo;
Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
22 Dia manakaiky ny lavaka ny fanahiny, ary ny ainy manatona ny mpaka aina.
Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
23 Raha misy Anjely ho Mpanalalana ho azy, iray amin’ ny arivo, hanoro izay tokony halehan’ ny olona,
Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
24 Ary hamindra fo aminy ka nanao hoe: Vonjeo izy mba tsy hidina any an-davaka, fa efa nahita avotra Aho,
Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
25 Dia ho tsara noho ny an’ ny tanora ny nofony, hody ho toy ny tamin’ ny andro nahatanorany izy;
Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
26 Hivavaka amin’ Andriamanitra izy ka hankasitrahany ary hahita ny havany amin’ ny hafaliana, fa hampodiny amin’ ny zanak’ olombelona ny fahamarinany.
Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
27 Dia hihira izy hilaza amin’ ny olona hoe: Efa nanota aho, fa nanao ny rariny ho heloka, kanefa tsy novaliana araka ny nataoko;
Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
28 Fa navotany ny fanahiko mba tsy hivarina any an-davaka, ary mifaly ny aiko amin’ ny fahitana ny mazava.
Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
29 Indro, izany rehetra izany no ataon’ Andriamanitra indroa amin’ ny olona, eny, intelo aza,
Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
30 Mba hamerina ny fanahiny tsy ho any an-davaka, mba hihazavany amin’ ny fahazavan’ aina.
På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
31 Tandremo, ry Joba, ka mihainoa ahy; Mangìna kely aloha ianao, fa izaho mbola hiteny.
Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
32 Raha manan-kavaly ianao, dia mamalia ahy ihany; Mitenena, fa ta-hanamarina anao aho;
Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
33 Fa raha tsy manan-kavaly ianao, dia mihainoa ahy kosa; Mangìna tsara, fa hampianariko fahendrena ianao.
Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.