Joba 3

1 Rehefa afaka izany, dia niloa-bava Joba ka nanozona ny androny

Derefter upplät Job sin mun, och förbannade sin dag;

2 nanao hoe:

Utbrast, och sade:

3 Foàna anie ny andro nahaterahako sy ny alina izay nanao hoe: Misy zazalahy vao torontoronina!

Den dagen vare förtappad, på hvilkom jag född är; och den natten, då man sade: En man är aflad.

4 Izany andro izany dia aoka ho maizina, ary aoka tsy hitady azy Andriamanitra any ambony; ary aoka tsy hisy mazava hamirapiratra aminy;

Den samme dagen vare mörk, och Gud fråge intet efter honom ofvanefter; ingen klarhet skine öfver honom.

5 Aoka ny aizina sy ny aloky ny fahafatesana hahalasa azy indray; Aoka ny rahona hitatao eo amboniny; Aoka izay zavatra mahamaizina ny andro hampahatsiravina azy.

Mörkret behålle honom, och töcken blifve öfver honom med tjockt moln; och dimba om dagen göre honom gräselig.

6 Izany alina izany aoka ny aizim-pito hisambotra azy; Aoka tsy hiara-mifaly amin’ ny andron’ ny taona izy. Ary tsy ho tonga amin’ ny isan’ ny volana;

Den samma nattena begripe mörker; och glädje sig icke ibland årsens dagar, och komme icke i månadetalet.

7 Indro izany alina izany aoka ho momba izy; Aoka tsy ho velona ao ny hoby;

Si, vare den natten ensam, och ingen glädje komme deruti.

8 Aoka hanozona azy ny mpanozona andro, Izay mahay mamoha ny dragona;

De der dagen förbanna, de förbanne henne; och de som redo äro till att uppväcka Leviathan.

9 Aoka ho maizina ny kintan’ ny marainany; Aoka hiandry ny mazava izy, nefa tsy hisy, ary aoka tsy ho faly mahita ny hodimason’ ny maraina izy,

Hennes stjernor varde mörka; förvänte ljus, och det komme intet; och se intet morgonrodnans ögnabryn;

10 Satria tsy nanidy ny varavaran’ ny kibon’ ineny izy ka tsy nanafina fahoriana tamin’ ny masoko.

Att hon icke igenlyckte mins lifs dörr, och icke bortgömde olyckona för min ögon.

11 Nahoana re aho no tsy maty hatrany am-bohoka e, ary tsy niala aina, fony vao nivoaka avy tany an-kibo e?

Hvi blef jag icke straxt död i moderlifvet? Hvi vardt jag icke förgjord, då jag utu moderlifvet kommen var?

12 Nahoana no nisy lohalika niandry ahy? Ary nahoana no nisy nono hinonoako?

Hvi hafva de tagit mig upp i skötet? Hvi hafver jag ditt spenar?

13 Fa raha tsy izany, dia efa nandry aho toy izay ka niadana, eny, natory aho ka afa-tsasatra,

Så låge jag nu, och vore stilla; sofve och hade ro;

14 Teo amin’ ny mpanjaka sy ny mpanolo-tsaina avy amin’ ny tany, izay nanao ireny tanàna efa rava,

Med Konungar och rådherrar på jordene, som bygga det öde är;

15 Na teo amin’ ny andriandahy izay manana volamena sady mameno volafotsy ny tranony;

Eller med Förstar, som guld hafva, och sin hus full med silfver;

16 Na efa tsy ary toy ny zaza tsy tonga volana aho ka nafenina, dia toy ny zaza izay tsy nahita ny mazava akory.

Eller som den der otida född är fördold, och vore icke till; såsom de unga barn, som aldrig hafva sett ljuset.

17 Any no itsaharan’ ny ratsy fanahy tsy hampitebiteby, ary any ny reraka no afa-tsasatra;

Der måste ju de ogudaktige låta af sitt öfvervåld; der hvilas dock de som mycket omak haft hafva.

18 Miara-miadana avokoa ny mpifatotra; Tsy mandre ny feon’ ny mpampiasa izy.

Der hafva fångar frid med androm, och höra icke trugarens röst.

19 Samy any ny kely sy ny lehibe, Ary ny mpanompo dia afaka amin’ ny tompony.

Der äro både små och store; tjenaren och den som ifrå sin herra fri är.

20 Nahoana no fahazavana no mba omena ny reraka, ary fiainana ho an’ izay latsaka amin’ ny fangidiana?

Hvi är ljus gifvet dem arma, och lif de bedröfvade hjerta;

21 Izay miandry fahafatesana, nefa tsy avy izy, sady mitady azy mihoatra noho ny fitady harena nafenina:

(De der vänta efter döden, och han kommer icke; och uppgrofvo honom väl utu fördold rum;

22 Izay faly indrindra sady ravoravo, raha mahita ny fasana,

De der fröjda sig mycket, och äro glade, att de kunna få grafvena; )

23 Dia olona izay mandeha ao amin’ ny maizina sady voafefin’ Andriamanitra manodidina.

Och dem månne, hvilkens väg fördold är, och för honom af Gudi skyld varder?

24 Fa mialoha ny haninkaniko ny fitolokoko, ary migororoana toy ny rano ny fidradradradrako;

Förty min suckan är min dagliga spis; mine tårar äro min dryck.

25 Fa Izay atahorako no mahazo ahy, ary izay angovitako no manjo ahy.

Ty det jag fruktade, det är kommet öfver mig; och det jag räddes, hafver råkat på mig.

26 Tsy mbola nahita fiadanana na fitsaharana na fakàna aina akory aza aho, dia tonga indray ny tebiteby.

Var jag icke lyckosam? Var jag icke stilla? Hade jag icke goda ro? Och sådana oro kommer.