Zabbuli 89
1 Endagaano ya Katonda ne Dawudi. Nnaayimbanga ku kwagala kwo okungi, Ayi Mukama, emirembe gyonna. Nnaatenderezanga obwesigwa bwo n’akamwa kange, bumanyibwe ab’emirembe gyonna.
En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
2 Ddala ddala nnaategeezanga nti okwagala kwo tekuggwaawo ennaku zonna; n’obwesigwa bwo bunywevu ng’eggulu.
Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
3 Nakola endagaano n’omulonde wange; nalayirira omuweereza wange Dawudi nti,
Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
4 “Ezadde lyo nnaalinywezanga ennaku zonna, era entebe yo ey’obwakabaka nnaaginywezanga emirembe gyonna.”
Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
5 Eggulu linaatenderezanga ebyamagero byo n’obwesigwa bwo, Ayi Mukama, mu kibiina ky’abatukuvu bo.
Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
6 Kale, mu ggulu waggulu, ani ageraageranyizika ne Mukama? Ani afaanana nga Mukama, mu abo ababeera mu ggulu?
Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
7 Katonda atiibwa nnyo mu lukiiko olw’abatukuvu; era wa ntiisa okusinga bonna abamwetooloola.
Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
8 Ayi Mukama Katonda ow’Eggye, ani akufaanana? Oli wa buyinza, Ayi Mukama, ojjudde obwesigwa.
Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
9 Ggwe ofuga amalala g’ennyanja; amayengo gaayo bwe geekuluumulula ogakkakkanya.
Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
10 Lakabu wamubetentera ddala; abalabe bo n’obasaasaanya n’omukono gwo ogw’amaanyi.
Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
11 Eggulu liryo, n’ensi yiyo; ensi yonna gwe wagitonda ne byonna ebigirimu.
Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
12 Watonda obukiikakkono n’obukiikaddyo; ensozi Taboli ne Kerumooni zitendereza erinnya lyo.
Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
13 Oli wa buyinza bungi nnyo; omukono gwo gwa maanyi, omukono gwo ogwa ddyo gunaagulumizibwanga.
Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
14 Obutuukirivu n’obwenkanya gwe musingi gw’obwakabaka bwo. Okwagala n’obwesigwa bye binaakukulemberanga.
Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
15 Balina omukisa abantu abamanyi okukutendereza Mukama n’amaloboozi ag’essanyu; Ayi Mukama, banaatambuliranga mu ssanyu lyo.
Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
16 Banaasanyukiranga mu linnya lyo okuzibya obudde, n’obutuukirivu bwo banaabugulumizanga.
De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
17 Kubanga gw’obawa amaanyi ne bafuna ekitiibwa. Olw’okwagala kwo otutuusa ku buwanguzi olw’ekisa kyo.
Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
18 Ddala ddala, Mukama ye ngabo yaffe, Omutukuvu wa Isirayiri kabaka waffe.
Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
19 Mu biro biri eby’edda wayogera n’omuweereza wo omwesigwa mu kwolesebwa nti, Ngulumizizza omuzira ow’amaanyi; ngulumizizza omuvubuka okuva mu bantu abaabulijjo.
På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
20 Nalaba Dawudi, omuweereza wange; ne mufukako amafuta gange amatukuvu okuba kabaka.
Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
21 Nnaamukulemberanga, n’omukono gwange gunaamunywezanga.
Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
22 Tewaliba mulabe we alimuwangula, so n’aboonoonyi tebaamunyigirizenga.
Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
23 Abalabe be n’abamukyawa ndibamerengula, n’amaggye agamulwanyisa ndigabetenta.
Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
24 Obwesigwa bwange n’okwagala kwange kunaabanga naye, ne mu linnya lyange aneeyongeranga okuba ow’amaanyi.
Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
25 Alifuga okuva ku migga okutuuka ku nnyanja ennene.
Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
26 Anankowoolanga ng’agamba nti, Ggwe Kitange era Katonda wange, ggwe Lwazi olw’Obulokozi bwange.
Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
27 Ndimufuula omwana wange omubereberye, era kabaka asinga okugulumizibwa mu bakabaka bonna ab’ensi.
Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
28 Okwagala kwange kunaabeeranga naye ennaku zonna; n’endagaano gye nkoze naye teeremenga kutuukirira.
Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
29 Ezzadde lye teririggwaawo emirembe gyonna, n’obwakabaka bunaavanga mu kika kye ennaku zonna.
Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
30 Abaana be bwe banaanyoomanga amateeka gange, ne batagoberera biragiro byange;
Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
31 bwe banaamenyanga ebiragiro byange, ne batagondera mateeka gange,
Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
32 ndibabonereza n’omuggo olw’ebibi byabwe, ne mbakuba emiggo olw’ebyonoono byabwe.
Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
33 Naye ssirirekayo kumwagala, wadde okumenyawo obwesigwa bwange gy’ali.
Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
34 Sigenda kulemwa kutuukiriza ndagaano yange, wadde okukyusa ku ebyo akamwa kange bye koogedde.
Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
35 Nalayira omulundi gumu, ng’obutuukirivu bwange bwe buli, nti, “Dawudi sigenda kumulimba.”
Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
36 Ezzadde lye teririggwaawo emirembe gyonna; n’entebe ye ey’obwakabaka enaabeerangawo emirembe gyonna okufaanana ng’enjuba.
Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
37 Entebe ye ey’obwakabaka erinywezebwa emirembe n’emirembe, ng’omwezi ku ggulu era nga ye mujulirwa wange omwesigwa.
Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
38 Naye kaakano, gwe wafukako amafuta omusudde, omukyaye era omunyiigidde.
Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
39 Endagaano gye wakola n’omuweereza wo wagimenyawo, n’engule ye n’ogisuula eri mu nfuufu.
Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
40 Wamenyaamenya bbugwe we yenna, n’oggyawo n’ebigo bye.
Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
41 Abatambuze baanyaga ebintu bye; n’afuuka ekisekererwa mu baliraanwa be.
Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
42 Wayimusa omukono gw’abalabe be ogwa ddyo, n’osanyusa abalabe be bonna.
Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
43 Wakyusa ekitala kye n’otomuyamba mu lutalo.
Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
44 Ekitiibwa kye wakikomya; entebe ye ey’obwakabaka n’ogisuula wansi.
Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
45 Ennaku z’obuvuka bwe wazisalako, n’omuswaza.
Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
46 Ayi Mukama, olyekweka ennaku zonna? Obusungu bwo obubuubuuka ng’omuliro bulikoma ddi?
Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
47 Jjukira ekiseera ky’obulamu bwange nga bwe kiri ekimpi. Wateganira bwereere okutonda abantu bonna!
Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
48 Muntu ki omulamu atalifa, omuntu asobola okwewonya okufa n’awangula amaanyi g’emagombe? (Sheol h7585)
Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)
49 Ayi Mukama, okwagala kwo okw’edda okutaggwaawo, kwe walayirira Dawudi mu bwesigwa bwo, kuli luuyi wa?
Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
50 Ayi Mukama, jjukira abaweereza bo nga basekererwa, engeri abantu ab’omu mawanga amangi, bwe banzitoowerera mu mutima nga banvuma;
Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
51 abalabe bo banvuma, Ayi Mukama; ne bajerega oyo gwe wafukako amafuta, nga bamukijjanya buli gy’alaga.
Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
52 Mukama atenderezebwenga emirembe gyonna!
Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
