< Zabbuli 78 >

1 Oluyimba lwa Asafu. Muwulire okuyigiriza kwange mmwe abantu bange, musseeyo omwoyo ku bye njogera.
En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
2 Ndyogerera mu ngero, njogere ebintu eby’ekyama ebyaliwo edda,
Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
3 ebintu bye twawulira ne tumanya; ebintu bajjajjaffe bye baatutegeeza.
Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
4 Tetuubikisenga baana baabwe, naye tunaabuuliranga buli mulembe ogunnaddangawo ebikolwa bya Mukama eby’ekitalo, n’amaanyi ge n’ebyamagero bye yakola.
det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
5 Yawa Yakobo ebiragiro, n’ateeka amateeka mu Isirayiri; n’alagira bajjajjaffe babiyigirizenga abaana baabwe,
Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
6 ab’omu mulembe oguliddirira nabo babimanye, n’abaana abalizaalibwa, nabo babiyigirize abaana baabwe,
Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
7 balyoke beesigenga Katonda, era balemenga okwerabira ebyo byonna Katonda bye yakola; naye bagonderenga ebiragiro bye.
Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
8 Baleme okuba nga bajjajjaabwe, omulembe ogw’abakakanyavu era abajeemu abatali bawulize, ab’emyoyo egitali myesigwa eri Katonda.
Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
9 Abaana ba Efulayimu abaalina obusaale obw’okulwanyisa, naye ne badduka mu lutalo,
Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
10 tebaatuukiriza ndagaano ya Katonda; ne bagaana okugondera amateeka ga Mukama.
De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
11 Beerabira ebyo bye yakola, n’ebyamagero bye yabalaga.
De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
12 Yakola ebyamagero mu maaso ga bajjajjaabwe nga bali mu nsi y’e Misiri, mu kitundu kya Zowani.
Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
13 Ennyanja yajaawulamu, amazzi ne geetuuma ebbali n’ebbali ng’ebisenge.
Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
14 Emisana yabakulemberanga n’ekire, n’ekiro n’abakulemberanga n’empagi ey’omuliro.
Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
15 Yayasa enjazi mu ddungu, n’abawa amazzi amangi agaali ng’agava mu buziba bw’ennyanja.
Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
16 Yaggya ensulo mu lwazi, n’akulukusa amazzi ng’emigga.
Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
17 Naye bo ne beeyongera bweyongezi okwonoona, ne bajeemera Oyo Ali Waggulu Ennyo nga bali mu ddungu.
Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
18 Ne bagezesa Katonda mu bugenderevu, nga bamusaba emmere gye baalulunkanira.
De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
19 Era ne boogera ku Katonda; nga bagamba nti, “Katonda asobola okutuliisiza mu ddungu?
Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
20 Weewaawo yakuba olwazi, amazzi ne gakulukuta ng’emigga; naye anaatuwa emmere? Anaawa abantu be ennyama?”
Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»
21 Awo Mukama bwe yawulira ebyo n’asunguwala nnyo; omuliro gwe ne gwaka ku Yakobo, n’obusungu bwe ne bubuubuukira ku Isirayiri.
Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
22 Kubanga tebakkiriza Katonda, era tebeesiga maanyi ge agalokola.
eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
23 Naye era n’alagira eggulu; n’aggulawo enzigi z’omu ggulu.
Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
24 N’abaweereza maanu okuva mu ggulu balye. Yabawa emmere eyava mu ggulu.
han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
25 Abantu ne balya emmere ya bamalayika; Mukama n’abawanga emmere nnyingi eyabamaliranga ddala.
Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
26 N’akunsa empewo ey’Ebuvanjuba okuva mu ggulu, era n’aweereza empewo okuva obukiika obwaddyo n’amaanyi ge.
Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
27 Yatonnyesa ennyama okuva mu ggulu ennyingi ennyo ng’enfuufu; n’abaweereza n’obunyonyi enkumu ennyo ng’omusenyu gw’okulubalama lw’ennyanja.
Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
28 Ebyokulya ebyo n’abisuula wakati mu lusiisira lwabwe; okwetooloola eweema zaabwe.
han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
29 Awo ne balya ne bakkuta nnyo; kubanga yabawa kye baali bayaayaanira.
Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
30 Naye bwe baali nga bakyalulunkana, nga n’emmere ekyali mu kamwa kaabwe,
Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
31 obusungu bwa Mukama ne bubabuubuukirako, n’abattamu abasajja abasinga amaanyi; abavubuka ba Isirayiri ne bazikirizibwa.
då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
32 Naye newaakubadde ebyo byonna byabatuukako, kyokka beeyongera okwonoona; newaakubadde nga yabakolera ebyamagero, naye tebakkiriza.
Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
33 Mukama kyeyava asala ku myaka gyabwe, n’abaleetako okuzikirizibwa okw’amangu era okw’entiisa.
Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
34 Bwe yattanga abamu ku bo, ne balyoka bamunoonya, ne beenenya ne badda gy’ali.
När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
35 Ne bajjukira nti Katonda lwe Lwazi lwabwe; era nti Katonda Ali Waggulu Ennyo ye Mununuzi waabwe.
De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
36 Kyokka baamuwaananga n’emimwa gyabwe, nga bwe bamulimba n’ennimi zaabwe,
och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
37 so tebaali beesigwa mu mitima gyabwe, era nga tebatuukiriza ndagaano ye.
Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
38 Naye ye n’abakwatirwanga ekisa n’abasonyiwanga, n’atabazikiriza; emirundi n’emirundi ng’akoma ku busungu bwe, n’atabamalirako kiruyi kye okubazikiririza ddala.
Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
39 Yajjukira nga baali mubiri bubiri; ng’empewo egenda n’etedda!
Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
40 Baamujeemeranga nnyo bwe baali mu ddungu; ne banakuwaza nnyo omutima gwe.
Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
41 Ne baddamu ne bakema Katonda, ne banyiiza Omutukuvu wa Isirayiri.
Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
42 Tebajjukira buyinza bwe; wadde olunaku lwe yabanunulirako mu mikono gy’omulabe;
De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
43 bwe yalaga obubonero bwe mu Misiri, n’ebyamagero bye mu kitundu kya Zowani,
då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
44 yafuula amazzi g’emigga gyabwe omusaayi, ne batanywa mazzi gaagyo.
Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
45 Yabaweereza agabinja g’ensowera ne zibaluma, n’abaweereza n’ebikere ne bibadaaza.
han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
46 Ebirime n’ebibala byabwe yabiwa enzige ne bulusejjera.
Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
47 Yazikiriza emizabbibu gyabwe n’omuzira, era ne gukuba n’emisukomooli gyabwe.
han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
48 Yatta ente zaabwe n’amayinja g’omuzira; n’ebisibo byabwe ne bittibwa eraddu.
han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
49 Obusungu bwe obungi bwababuubuukirako, n’ekiruyi kye n’obukambwe ne bibamalamu ensa. N’alyoka abasindikira ekibinja kya bamalayika okubazikiriza.
Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
50 Yabalaga obusungu bwe, n’atabasonyiwa kufa, n’abasindikira kawumpuli.
Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
51 Yatta ababereberye bonna ab’omu Misiri, nga be bavubuka ab’ebibala ebibereberye eby’omu nnyumba ya Kaamu.
Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
52 N’alyoka afulumya abantu be ng’endiga, n’abatambuza mu ddungu ng’ekisibo.
Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
53 N’abaluŋŋamya mu mirembe nga tebatya, ennyanja n’esaanyaawo abalabe baabwe.
Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
54 N’abatuusa ku nsalo y’ensi entukuvu; ku lusozi lwe yeewangulira, n’omukono gwe ogwa ddyo.
Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
55 Yagobamu amawanga nga balaba, n’abagabanyiza ebitundu by’ensi eyo; n’atuuza bulungi ebika bya Isirayiri mu maka gaabyo.
Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
56 Naye era ne bakema Katonda; ne bamujeemera oyo Ali Waggulu Ennyo, ne bagaana okugondera ebiragiro bye.
Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
57 Ne bamuvaako ne baba bakuusa nga bajjajjaabwe bwe baali, ne baggwaamu obwesigwa ng’omutego gw’obusaale omukyamu.
de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
58 Kubanga baasunguwaza Katonda olw’ebifo ebigulumivu bo bye beegunjira okusinzizangamu, ne bamukwasa obuggya olwa bakatonda baabwe abalala.
De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
59 Katonda bwe yabiraba n’asunguwala nnyo, n’aviira ddala ku Isirayiri.
Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
60 N’ava mu weema ey’omu Siiro, eweema mwe yabeeranga ng’ali mu bantu be.
Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
61 N’awaayo amaanyi ge mu busibe, n’ekitiibwa kye n’akiwaayo eri omulabe.
han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
62 Abantu be yabaleka ne battibwa n’ekitala, n’asunguwalira omugabo gwe.
Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
63 Omuliro ne gusaanyaawo abavubuka baabwe abalenzi, ne bawala baabwe ne babulwa ow’okubawasa.
Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
64 Bakabona baabwe battibwa n’ekitala, ne bannamwandu baabwe tebaasobola kubakungubagira.
Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
65 Awo Mukama n’alyoka agolokoka ng’ali nga ava mu tulo, ng’omusajja omuzira azuukuka mu tulo ng’atamidde.
Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
66 N’akuba abalabe be ne badduka; n’abaswaza emirembe gyonna.
Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
67 Mukama yaleka ennyumba ya Yusufu, n’ekika kya Efulayimu n’atakironda;
Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
68 naye n’alonda ekika kya Yuda, lwe lusozi Sayuuni lwe yayagala.
Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
69 N’azimba awatukuvu we ne wagulumira ng’ensozi empanvu; ne waba ng’ensi gye yanyweza emirembe gyonna.
Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
70 Yalonda Dawudi omuweereza we; n’amuggya mu kulunda endiga.
Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
71 Ave mu kuliisa endiga, naye alundenga Yakobo, be bantu be, era alabirirenga Isirayiri omugabo gwe, gwe yeerondera.
Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
72 N’abalabirira n’omutima ogutaliimu bukuusa, n’abakulembera n’amagezi g’emikono gye.
Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand. Se Makt i Ordförkl.

< Zabbuli 78 >