Zabbuli 73
1 Zabbuli ya Asafu. Ddala Katonda mulungi eri Isirayiri n’eri abo abalina omutima omulongoofu.
En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
2 Naye nze amagulu gange gaali kumpi okutagala era n’ebigere byange okuseerera.
Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
3 Kubanga nakwatirwa ab’amalala obuggya; bwe nalaba ababi nga bagaggawala nnyo.
ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
4 Kubanga tebalina kibaluma; emibiri gyabwe miramu era minyirivu.
Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
5 Tebeeraliikirira kabi konna ng’abalala. So tebalina kibabonyaabonya.
De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
6 Amalala kyegavudde gabafuukira ng’omukuufu ogw’omu bulago, n’obukambwe ne bubafuukira ekyambalo.
Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
7 Bagezze n’amaaso gaabwe ne gazimbagatana; balina bingi okusinga bye beetaaga.
Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
8 Baduula era emboozi zaabwe zijjudde eby’okujooga. Batiisatiisa abalala n’okubeeragirako.
De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
9 Emimwa gyabwe gyolekedde eggulu; n’ennimi zaabwe zoogera eby’okwewaanawaana buli wantu.
Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
10 Abantu ba Katonda kyebava babakyukira ne banywa amazzi mangi.
därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
11 Era ne beebuuza nti, “Katonda bino abimanyi atya? Ali Waggulu Ennyo abitegeera?”
Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
12 Aboonoonyi bwe bafaanana bwe batyo; bulijjo babeera mu ddembe, nga beeyongera kugaggawala.
Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
13 Ddala omutima gwange ngukuumidde bwereere obutayonoona, n’engalo zange ne nzinaaba obutaba na musango.
Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
14 Naye mbonaabona obudde okuziba, era buli nkya mbonerezebwa.
jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
15 Singa ŋŋamba nti njogere bwe nti, nandibadde mukuusa eri omulembe guno ogw’abaana bo.
Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
16 Bwe nafumiitiriza ntegeere ensonga eyo; nakisanga nga kizibu nnyo,
När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
17 okutuusa lwe nalaga mu watukuvu wa Katonda, ne ntegeera enkomerero y’ababi.
till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
18 Ddala obatadde mu bifo ebiseerera; obasudde n’obafaafaaganya.
Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
19 Nga bazikirizibwa mangu nga kutemya kikowe! Entiisa n’ebamalirawo ddala!
Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
20 Bali ng’omuntu azuukuse n’ategeera nti yaloose buloosi; era naawe bw’otyo, Ayi Mukama, bw’oligolokoka olinyooma embeera yaabwe omutali nsa.
Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
21 Omutima gwange bwe gwanyiikaala, n’omwoyo gwange ne gujjula obubalagaze,
När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
22 n’aggwaamu okutegeera ne nfuuka ataliiko kye mmanyi, ne mba ng’ensolo obusolo mu maaso go.
då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
23 Newaakubadde ebyo biri bwe bityo naye ndi naawe bulijjo; gw’onkwata ku mukono gwange ogwa ddyo.
Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
24 Mu kuteesa kwo onkulembera, era olintuusa mu kitiibwa.
Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
25 Ani gwe nnina mu ggulu, wabula ggwe? Era tewali na kimu ku nsi kye neetaaga bwe mba naawe.
Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
26 Omubiri gwange n’omutima gwange biyinza okulemwa; naye Katonda ge maanyi g’omutima gwange, era ye wange ennaku zonna.
Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
27 Kale laba, abo bonna abatakussaako mwoyo balizikirira; kubanga bonna abatakwesiga obamalirawo ddala.
Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
28 Naye nze kye nsinga okwetaaga kwe kubeera okumpi ne Katonda wange. Ayi Mukama Katonda, nkufudde ekiddukiro kyange; ndyoke ntegeezenga abantu bonna ebikolwa byo eby’ekyewuunyo.
Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
