Zabbuli 147
1 Mutendereze Mukama! Kubanga kirungi okutenderezanga Katonda waffe; kubanga ajjudde ekisa, n’oluyimba olw’okumutenderezanga lumusaanira.
Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
2 Mukama azimba Yerusaalemi; era akuŋŋaanya Abayisirayiri abaali mu buwaŋŋanguse.
HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
3 Azzaamu amaanyi abo abalina emitima egimenyese, era ajjanjaba ebiwundu byabwe.
Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
4 Mukama ategeka omuwendo gw’emmunyeenye; era buli emu n’agituuma erinnya.
Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
5 Mukama waffe mukulu era wa kitiibwa; amaanyi g’obuyinza bwe tegatendeka, n’okutegeera kwe tekuliiko kkomo.
Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
6 Mukama awanirira abawombeefu, naye abakola ebibi abasuulira ddala wansi.
HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
7 Muyimbire Mukama ennyimba ez’okumwebaza; mumukubire entongooli ezivuga obulungi.
Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
8 Mukama abikka eggulu n’ebire, ensi agitonnyeseza enkuba, n’ameza omuddo ne gukula ku nsozi.
honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
9 Ente aziwa emmere, ne bannamuŋŋoona abato abakaaba abaliisa.
honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
10 Essanyu lya Mukama teriri mu maanyi ga mbalaasi, wadde mu magulu g’omuntu,
Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
11 wabula Mukama asanyukira abo abamussaamu ekitiibwa, era abalina essuubi mu kwagala kwe okutaggwaawo.
HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
12 Tendereza Mukama ggwe Yerusaalemi, tendereza Katonda wo ggwe Sayuuni,
Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
13 kubanga ebisiba enzigi zo, ye abinyweza, n’abantu bo abasulamu n’abawa omukisa.
Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
14 Aleeta emirembe ku nsalo zo; n’akukkusa eŋŋaano esinga obulungi.
Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
15 Aweereza ekiragiro kye ku nsi; ekigambo kye ne kibuna mangu.
Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
16 Ayaliira omuzira ku ttaka ne gutukula ng’ebyoya by’endiga enjeru, n’omusulo ogukutte n’agusaasaanya ng’evvu.
Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
17 Omuzira agukanyuga ng’obuyinjayinja; bw’aleeta obutiti ani ayinza okubusobola?
Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
18 Mukama aweereza ekigambo kye, omuzira ne gusaanuuka; n’akunsa empewo, amazzi ne gakulukuta.
Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
19 Yategeeza Yakobo ekigambo kye; Isirayiri n’amanya amateeka ga Mukama n’ebiragiro bye.
Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
20 Tewali ggwanga na limu lye yali akolaganye nalyo bw’atyo; amawanga amalala tegamanyi mateeka ge. Mutendereze Mukama!
Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
