Zabbuli 122

1 Oluyimba nga balinnya amadaala. Lwa Dawudi. Nasanyuka bwe baŋŋamba nti, “Tugende mu nnyumba ya Mukama!”

En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: "Vi skola gå till HERRENS hus."

2 Ebigere byaffe biyimiridde mu miryango gyo, Ayi Yerusaalemi.

Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

3 Yerusaalemi yazimbibwa okuba ekibuga ekinywevu ekiyimiridde awamu.

Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

4 Eyo ebika byonna gye biraga, ebika bya Mukama, okutendereza erinnya lya Mukama ng’ebiragiro ebyaweebwa Isirayiri bwe biri.

dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

5 Eyo entebe ez’okusalirako emisango gye zaateekebwa; z’entebe ez’obwakabaka ez’ennyumba ya Dawudi.

Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

6 Musabirenga Yerusaalemi emirembe: “Abo abakwagala bafune ebirungi.

Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

7 Emirembe gibeerenga munda w’ebisenge byo; n’amayumba go amanene gabeerenga n’omukisa era nga manywevu.”

Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

8 Olwa baganda bange ne mikwano gyange nnaayogeranga nti, “Emirembe gibeerenga mu ggwe.”

För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.

9 Olw’obulungi bw’ennyumba ya Mukama Katonda waffe, nnaanoonyanga okukulaakulana kwa Yerusaalemi.

För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.