Zabbuli 109
1 Ya Makulu wa Bayimbi. Zabbuli ya Dawudi. Ayi Katonda wange gwe ntendereza, tonsiriikirira.
För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
2 Kubanga abantu abakola ebibi era abalimba, banjogeddeko eby’obulimba.
Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
3 Banfukumulidde ebigambo eby’obukyayi, ne bannumbagana awatali nsonga.
Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
4 Bwe mbalaga omukwano, bo bandaga bukyayi; kyokka nze mbasabira.
Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
5 Bwe mbakolera ebirungi bo bansasulamu bibi; bwe mbalaga okwagala bo bankyawa bukyayi.
De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
6 Mumulabire omuntu omukozi w’ebibi amwolekere; wabeewo amuwawaabira.
Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
7 Bwe banaawoza, omusango gumusinge; n’okusaba kwe kufuuke kwonoona.
När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
8 Aleme kuwangaala; omuntu omulala amusikire.
Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
9 Abaana be basigalire awo nga tebaliiko kitaabwe, ne mukyala we afuuke nnamwandu.
Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
10 Abaana be bataataaganenga nga bagenda basabiriza; bagobebwe ne mu bifulukwa mwe basula.
Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
11 Amubanja ajje awambe ebibye byonna; n’abagwira bamunyageko ebintu bye byonna bye yakolerera.
Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
12 Waleme kubaawo amusaasira, wadde akolera abaana be ebyekisa.
Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
13 Ezzadde lye lizikirizibwe, n’amannya g’abazzukulu be gasangulwe mu ago ag’omu mulembe oguliddirira.
Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
14 Mukama ajjukirenga ebyonoono bya bakadde be; n’ekibi kya nnyina kireme kwerabirwanga.
Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
15 Mukama ajjukirenga ebyonoono byabwe bulijjo, n’ensi ebeerabirire ddala.
Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
16 Kubanga talowoozangako kukolera muntu yenna kya kisa; naye yayigganyanga abaavu, n’abeetaaga, n’abanakuwavu n’abatuusa ne ku kufa.
Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
17 Yayagalanga nnyo okukolima; kale ebikolimo bimwefuulire. Teyayagalanga mikisa; kale gimwesambire ddala!
Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
18 Yeeteekako okukolima ng’ekyambalo, ne kumutobya ng’amazzi, ne kuyingira mu magumba ge ng’amafuta.
Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
19 Kubeerenga ng’ekyambalo ky’ayambadde, era ng’olukoba lwe yeesibye emirembe gyonna.
Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
20 Ebyo byonna y’eba ebeera empeera, Mukama gy’awa abo abandoopaloopa, era abanjogerako eby’akabi ebyereere.
Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
21 Naye ggwe, Ayi Mukama Katonda wange, nnwanirira olw’erinnya lyo; era omponye olw’okwagala kwo okulungi okutaggwaawo.
Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
22 Kubanga ndi mwavu era ali mu kwetaaga, n’omutima gwange gunyolwa nnyo.
Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
23 Sikyaliwo, ndi ng’ekisiikirize eky’akawungeezi; mmansuddwa eri ng’enzige.
Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
24 Amaviivi gange ganafuye olw’okusiiba; omubiri gwange gukozze ne guggwaamu ensa.
Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
25 Abandoopaloopa bansekerera; bwe bandaba nga banyeenyeza omutwe.
Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
26 Mbeera, Ayi Mukama Katonda wange! Ondokole ng’okwagala kwo okutaggwaawo bwe kuli.
Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
27 Baleke bategeere nti ggwe okikoze, n’omukono gwo Ayi Mukama.
och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
28 Balikoma, naye ggwe olimpa omukisa! Leka abannumbagana baswale, naye nze omuddu wo nga nsanyuka!
Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
29 Abandoopa baswazibwe, n’ensonyi zaabwe zibabuzeeko obwekyusizo.
Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
30 Nneebazanga Mukama n’akamwa kange; nnaamutenderezanga wakati mu kibiina ekinene.
Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
31 Kubanga alwanirira omunaku ali mu kwetaaga, n’amuwonya abo abaagala afe.
Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
