Zabbuli 109
1 Ya Makulu wa Bayimbi. Zabbuli ya Dawudi. Ayi Katonda wange gwe ntendereza, tonsiriikirira.
En Psalm Davids, till att föresjunga. Gud, mitt lof, tig icke;
2 Kubanga abantu abakola ebibi era abalimba, banjogeddeko eby’obulimba.
Ty de hafva upplåtit sin ogudaktiga och falska mun emot mig, och tala emot mig med falska tungor.
3 Banfukumulidde ebigambo eby’obukyayi, ne bannumbagana awatali nsonga.
Och de tala hätskeliga emot mig allestäds, och strida emot mig utan sak.
4 Bwe mbalaga omukwano, bo bandaga bukyayi; kyokka nze mbasabira.
Derföre, att jag älskar dem, äro de emot mig; men jag beder.
5 Bwe mbakolera ebirungi bo bansasulamu bibi; bwe mbalaga okwagala bo bankyawa bukyayi.
De bevisa mig ondt för godt, och hat för min kärlek.
6 Mumulabire omuntu omukozi w’ebibi amwolekere; wabeewo amuwawaabira.
Sätt ogudaktiga öfver honom, och Satan stånde på hans högra hand.
7 Bwe banaawoza, omusango gumusinge; n’okusaba kwe kufuuke kwonoona.
Den som sig af honom lära låter, hans lefverne vare ogudaktigt, och hans bön vare synd.
8 Aleme kuwangaala; omuntu omulala amusikire.
Varde hans dagar få, och hans ämbete tage en annar.
9 Abaana be basigalire awo nga tebaliiko kitaabwe, ne mukyala we afuuke nnamwandu.
Varde hans barn faderlös, och hans hustru enka.
10 Abaana be bataataaganenga nga bagenda basabiriza; bagobebwe ne mu bifulukwa mwe basula.
Hans barn gånge husvill och tigge, och söke, såsom de der förderfvade äro.
11 Amubanja ajje awambe ebibye byonna; n’abagwira bamunyageko ebintu bye byonna bye yakolerera.
De ockrare utsuge allt det han hafver, och de främmande bortröfve hans gods.
12 Waleme kubaawo amusaasira, wadde akolera abaana be ebyekisa.
Och ingen bevise honom godt, och ingen förbarme sig öfver hans faderlösa.
13 Ezzadde lye lizikirizibwe, n’amannya g’abazzukulu be gasangulwe mu ago ag’omu mulembe oguliddirira.
Hans efterkommande varde utrotade; deras namn varde i androm led utplånad.
14 Mukama ajjukirenga ebyonoono bya bakadde be; n’ekibi kya nnyina kireme kwerabirwanga.
På hans fäders missgerning varde tänkt för Herranom, och hans moders synd varde intet utplånad.
15 Mukama ajjukirenga ebyonoono byabwe bulijjo, n’ensi ebeerabirire ddala.
Herren låte dem aldrig komma utu sin ögnasyn, och deras åminnelse varde utrotad på jordene;
16 Kubanga talowoozangako kukolera muntu yenna kya kisa; naye yayigganyanga abaavu, n’abeetaaga, n’abanakuwavu n’abatuusa ne ku kufa.
Derföre att han så platt ingen barmhertighet hade; utan förföljde den elända och fattiga, och den bedröfvada, till att dräpa honom.
17 Yayagalanga nnyo okukolima; kale ebikolimo bimwefuulire. Teyayagalanga mikisa; kale gimwesambire ddala!
Och han ville hafva förbannelse, den skall ock komma honom; han ville icke välsignelse, så skall hon ock vara långt ifrå honom.
18 Yeeteekako okukolima ng’ekyambalo, ne kumutobya ng’amazzi, ne kuyingira mu magumba ge ng’amafuta.
Och han drog förbannelse uppå sig, såsom sina skjorto; och hon är ingången i hans inelfver, såsom vatten, och såsom olja uti hans ben.
19 Kubeerenga ng’ekyambalo ky’ayambadde, era ng’olukoba lwe yeesibye emirembe gyonna.
Hon varde honom såsom en klädnad, den han uppå sig hafver, och såsom ett bälte, der han allestädes omgjordar sig med.
20 Ebyo byonna y’eba ebeera empeera, Mukama gy’awa abo abandoopaloopa, era abanjogerako eby’akabi ebyereere.
Alltså ske dem af Herranom, som mig emot äro, och tala ondt emot mina själ.
21 Naye ggwe, Ayi Mukama Katonda wange, nnwanirira olw’erinnya lyo; era omponye olw’okwagala kwo okulungi okutaggwaawo.
Men du, Herre, Herre, var du med mig för ditt Namns skull; ty din nåd är min tröst, fräls mig.
22 Kubanga ndi mwavu era ali mu kwetaaga, n’omutima gwange gunyolwa nnyo.
Ty jag är fattig och elände; mitt hjerta är bedröfvadt i mig.
23 Sikyaliwo, ndi ng’ekisiikirize eky’akawungeezi; mmansuddwa eri ng’enzige.
Jag går bort såsom en skugge, den fördrifven varder, och varder förjagad såsom gräshoppor.
24 Amaviivi gange ganafuye olw’okusiiba; omubiri gwange gukozze ne guggwaamu ensa.
Min knä äro svage af fasto, och mitt kött är magert, och hafver ingen fetma.
25 Abandoopaloopa bansekerera; bwe bandaba nga banyeenyeza omutwe.
Och jag måste vara deras begabberi; när de se mig, rista de sitt hufvud.
26 Mbeera, Ayi Mukama Katonda wange! Ondokole ng’okwagala kwo okutaggwaawo bwe kuli.
Gör mig bistånd, Herre, min Gud; hjelp mig efter dina nåd;
27 Baleke bategeere nti ggwe okikoze, n’omukono gwo Ayi Mukama.
Att de måga förnimma, att det är din hand; att du, Herre, detta gör.
28 Balikoma, naye ggwe olimpa omukisa! Leka abannumbagana baswale, naye nze omuddu wo nga nsanyuka!
Förbanna de, så välsigna du; sätta de sig emot mig, så varde de till skam; men din tjenare glädje sig.
29 Abandoopa baswazibwe, n’ensonyi zaabwe zibabuzeeko obwekyusizo.
Mine motståndare varde med försmädelse beklädde, och varde med sine skam öfvertäckte, såsom med en kjortel.
30 Nneebazanga Mukama n’akamwa kange; nnaamutenderezanga wakati mu kibiina ekinene.
Jag vill mycket tacka Herranom med min mun, och lofva honom ibland många.
31 Kubanga alwanirira omunaku ali mu kwetaaga, n’amuwonya abo abaagala afe.
Ty han står dem fattiga på högra handene, att han skall hjelpa honom ifrå dem som hans lif fördöma.
