Zabbuli 108

1 Oluyimba. Zabbuli ya Dawudi. Omutima gwange munywevu, Ayi Katonda; nnaayimbanga ne nkutendereza n’omwoyo gwange gwonna.

En sång, en psalm av David.

2 Muzuukuke, mmwe entongooli n’ennanga ey’enkoba, nzija kuyimba okukeesa obudde.

Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.

3 Nnaakutenderezanga, Ayi Mukama, mu bantu bonna, nnaakuyimbiranga mu mawanga gonna.

Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.

4 Okwagala kwo kunene, kutumbiira okutuuka ku ggulu; n’obwesigwa bwo butuuka ku bire.

Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.

5 Ogulumizibwenga, Ayi Katonda, okuyisa eggulu; n’ekitiibwa kyo kibune ensi yonna.

Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.

6 Tulokole otuyambe n’omukono gwo ogwa ddyo, abo booyagala banunulibwe.

Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.

7 Katonda ayogedde ng’asinziira mu kifo kye ekitukuvu n’agamba nti, “Nga nzijudde essanyu, ndisala mu Sekemu, era n’Ekiwonvu kya Sukkosi ndikigabanyagabanyaamu.

På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.

8 Ensi ya Gireyaadi yange, n’eya Manase nayo yange. Efulayimu mwe muli abalwanyi bange abazira; ate mu Yuda mwe munaavanga bakabaka.

Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

9 Mowaabu be baweereza bange abawulize; ate Edomu be baddu bange; Abafirisuuti ndibaleekaanira mu ddoboozi ery’omwanguka ery’obuwanguzi.”

Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,

10 Ani anantuusa ku kibuga ekigumu ekinywevu? Ani anankulembera okunnyingiza mu Edomu?

Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»

11 Si ggwe, ayi Katonda, atusudde, atakyatabaala n’amaggye gaffe?

Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

12 Tudduukirire nga tulwanyisa abalabe baffe, kubanga obuyambi bw’abantu temuli nsa.

Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

13 Bwe tunaabeeranga ne Katonda tunaabanga bawanguzi; kubanga y’anaalinnyiriranga abalabe baffe wansi w’ebigere bye.

Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.