< Zabbuli 107 >
1 Mwebaze Mukama, kubanga mulungi; okwagala kwe kubeerera emirembe gyonna.
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Kale abanunule ba Mukama boogere bwe batyo; abo be yanunula mu mikono gy’abalabe;
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
3 abo be yakuŋŋaanya mu mawanga; okuva Ebugwanjuba n’Ebuvanjuba, n’okuva obukiikakkono ne mu bukiikaddyo.
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
4 Abamu baataataaganira mu malungu nga babuliddwa ekkubo eribatwala ku kibuga gye banaabeeranga.
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
5 Baalumwa ennyonta n’enjala, obulamu bwabwe ne butandika okusereba.
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
6 Bwe batyo ne bakaabira Mukama nga bali mu kabi; n’abawonya mu kweraliikirira kwabwe.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
7 Yabakulembera butereevu n’abatuusa mu kibuga mwe baabeera.
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
8 Kale singa beebazanga Mukama olw’okwagala kwe okutaggwaawo, n’olw’eby’ekitalo by’akolera abaana b’abantu!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
9 Kubanga abalina ennyonta abanywesa, n’abayala abakkusa ebirungi.
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
10 Abamu baatuulanga mu kizikiza ne mu kisiikirize eky’okufa; abasibiddwa mu byuma era abali mu nnaku ennyingi;
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
11 kubanga baajeemera ekigambo kya Katonda, ne banyoomoola amagezi g’oyo Ali Waggulu Ennyo.
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
12 Baakozesebwa emirimu egy’amaanyi, emitima gyabwe ne gijjula obuyinike; baagwanga wansi, naye nga tebalina abasitulawo.
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
13 Bwe batyo ne bakaabirira Mukama nga bali mu bizibu byabwe, era n’abawonya;
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
14 n’abaggya mu kizikiza ne mu kisiikirize eky’okufa; n’enjegere ezaali zibasibye n’azikutula.
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
15 Kale singa beebazanga Mukama olw’okwagala kwe okutaggwaawo, n’olwebikolwa bye eby’ekitalo by’akolera abaana b’abantu!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
16 Kubanga enzigi ez’ebikomo azaasaayasa, n’emitayimbwa egy’ekyuma agimenyamu.
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
17 Abamu baafuuka basirusiru olw’obujeemu bwabwe; ne babonaabona olw’ebikolwa byabwe ebibi.
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
18 Ne batamwa emmere yonna, ne babulako katono ddala okufa.
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
19 Bwe batyo ne bakaabirira Mukama nga bali mu buzibu obwo, n’abawonya.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
20 Yabatumira ekigambo kye, n’awonya endwadde zaabwe; n’abalokola mu kuzikirira.
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
21 Kale singa beebazanga Mukama olw’okwagala kwe okutaggwaawo, n’olw’ebikolwa bye eby’ekyewuunyo by’akolera abaana b’abantu!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
22 Bamuleeterenga ebiweebwayo eby’okwebaza, era batendenga ebikolwa bye n’ennyimba ez’essanyu.
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
23 Abalala baasaabalira mu maato ku nnyanja; baali basuubuzi b’oku gayanja aganene.
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
24 Baalaba Mukama bye yakola, ebikolwa bye eby’ekitalo mu buziba bw’ennyanja.
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
25 Kubanga yalagira omuyaga ne gusitula amayengo waggulu.
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
26 Ne gagulumira okutuuka ku ggulu, ate ne gakka wansi mu ddubi; akabenje ne kabayitirira, ne baggwaamu amaanyi.
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
27 Ne beesunda, eruuyi n’eruuyi ne baba ng’omutamiivu atagala; n’amagezi ne gabaggwaako.
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
28 Bwe batyo ne bakaabira Mukama nga bali mu buzibu; n’abawonya mu kweraliikirira kwabwe.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
29 Omuyaga yagusirisa, ennyanja n’etteeka.
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
30 Ne bajjula essanyu kubanga ennyanja yateeka; n’abakulembera n’abatuusa bulungi ku mwalo gwabwe.
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 Kale singa abantu beebazanga Mukama olw’okwagala kwe okutaggwaawo, n’olw’ebikolwa bye eby’ekyewuunyo by’akolera abaana b’abantu!
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
32 Bamugulumizenga ng’abantu bakuŋŋaanye, era bamutenderezenga mu lukiiko lw’abakulu.
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
33 Afuula emigga amalungu, n’emikutu gy’amazzi ne giba ng’ettaka ekkalu,
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
34 ensi engimu n’agifuula olukoola olw’olunnyo olw’obwonoonyi bw’abantu baamu.
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
35 Eddungu yalijjuza ebidiba by’amazzi, n’ensi enkalu n’agikulukusizaamu amazzi,
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
36 abalina enjala n’abateeka omwo, ne beezimbira ekibuga eky’okubeeramu,
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
37 ennimiro zaabwe ne bazisigamu emmere, ne basimba emizabbibu, ne bakungula ebibala bingi.
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
38 Yabawa omukisa gwe, ne beeyongera obungi; n’ebisibo byabwe n’atabiganya kukendeera.
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
39 Ate ne bakendeera obungi, ne bakkakkanyizibwa olw’okujeezebwa, n’okujoogebwa n’okulaba ennaku;
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
40 oyo anyooma n’abakungu, n’ababungeetanyiza mu lukoola omutali kantu.
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
41 Naye abaali mu kwetaaga yabamalako ennaku n’okubonaabona, n’ayaza ezzadde lyabwe ng’ebisibo.
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
42 Abagolokofu, bino babiraba ne basanyuka; naye abakola ebibi bo basirika busirisi.
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
43 Abalina amagezi bonna, bagondere ebigambo bino era bategeere okwagala kwa Mukama okutaggwaawo.
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.