Zabbuli 105
1 Mwebaze Mukama, mukoowoole erinnya lye; amawanga gonna mugategeeze by’akoze.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Mumuyimbire, mumutendereze; muyimbe ku byamagero bye.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Mumusuute, ng’erinnya lye ettukuvu muligulumiza; emitima gy’abo abanoonya Mukama gijjule essanyu.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Munoonye Mukama n’amaanyi ge; mumunoonyenga ennaku zonna.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Mujjukirenga eby’ekitalo bye yakola, ebyamagero bye, n’emisango gye yasala;
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 mmwe abazzukulu ba Ibulayimu, abaweereza be mmwe abaana ba Yakobo, abalonde be.
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Ye Mukama Katonda waffe; ye alamula mu nsi yonna.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Ajjukira endagaano ye emirembe gyonna, kye kigambo kye yalagira, ekyakamala emirembe olukumi,
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 ye ndagaano gye yakola ne Ibulayimu, era kye kisuubizo kye yalayirira Isaaka.
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Yakikakasa Yakobo ng’etteeka, n’akiwa Isirayiri ng’endagaano eteriggwaawo nti,
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 “Ndikuwa ggwe ensi ya Kanani okuba omugabo gwo.”
han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 Bwe baali bakyali batono, nga si bangi n’akamu, era nga bagwira mu nsi omwo,
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 baatambulatambulanga okuva mu ggwanga erimu okulaga mu ddala, ne bavanga mu bwakabaka obumu ne balaga mu bulala.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Teyaganya muntu yenna kubayisa bubi; n’alabulanga bakabaka ku lwabwe nti,
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 “Abalonde bange, ne bannabbi bange temubakolangako kabi.”
»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Yaleeta enjala mu nsi, emmere yaabwe yonna n’agizikiriza.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 N’atuma omuntu okubeesooka mu maaso, ye Yusufu eyatundibwa ng’omuddu,
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 ebigere bye ne binuubulwa enjegere ze baamusibya, obulago bwe ne buteekebwa mu byuma,
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 okutuusa bye yategeeza lwe byatuukirira, okutuusa ekigambo kya Mukama lwe kyamukakasa nti bye yayogera bya mazima.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Kabaka n’atuma ne bamusumulula; omufuzi w’ensi eyo yamuggya mu kkomera.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Yamufuula omukulu w’eby’omu maka ge, n’akulira byonna omufuzi oyo bye yalina;
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 okukangavvulanga abalangira be nga bwe yalabanga, n’okuyigiriza abakulu eby’amagezi.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Oluvannyuma Isirayiri n’ajja mu Misiri; Yakobo bw’atyo n’atuula mu nsi ya Kaamu nga munnaggwanga.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Mukama n’ayaza nnyo abantu be; ne baba bangi nnyo, n’abalabe baabwe ne beeraliikirira,
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 n’akyusa emitima gyabwe ne bakyawa abantu be, ne basalira abaweereza be enkwe.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Yatuma abaweereza be Musa ne Alooni, be yalonda.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Ne bakola obubonero bwe obw’ekitalo mu bantu abo; ne bakolera ebyamagero bye mu nsi ya Kaamu.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Yaleeta ekizikiza ensi yonna n’ekwata, kubanga baali bajeemedde ekigambo kye.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Amazzi gaabwe yagafuula omusaayi, ne kireetera ebyennyanja byabwe okufa.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Ensi yaabwe yajjula ebikere, ebyatuukira ddala ne mu bisenge by’abafuzi baabwe.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Yalagira, ebiwuka ebya buli ngeri ne bijja, n’ensekere ne zeeyiwa mu bitundu byonna eby’ensi yaabwe.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Yafuula enkuba okuba amayinja g’omuzira; eggulu ne libwatuka mu nsi yaabwe yonna.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Yakuba emizeeyituuni n’emizabbibu, n’azikiriza emiti gy’omu nsi yaabwe.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Yalagira, enzige ne zijja ne bulusejjera obutabalika muwendo.
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 Ne birya buli kimera kyonna mu nsi yaabwe, na buli kisimbe kyonna mu ttaka lyabwe ne kiriibwa.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 N’azikiriza abaana ababereberye bonna mu nsi yaabwe, nga bye bibala ebisooka eby’obuvubuka bwabwe.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Yaggya Abayisirayiri mu nsi eyo nga balina ffeeza nnyingi ne zaabu; era bonna baali ba maanyi.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Abamisiri baasanyuka bwe baalaba Abayisirayiri nga bagenze, kubanga baali batandise okubatiira ddala.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Yayanjuluzanga ekire ne kibabikka, n’omuliro ne gubamulisiza ekiro.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Baamusaba, n’abaweereza enkwale era n’abaliisanga emmere eva mu ggulu ne bakkuta.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Yayasa olwazi, amazzi ne gatiiriika, ne gakulukuta mu ddungu ng’omugga.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Kubanga yajjukira ekisuubizo kye ekitukuvu kye yawa omuweereza we Ibulayimu.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Abantu be yabaggyayo nga bajaguza, abalonde be nga bayimba olw’essanyu.
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Yabawa ensi eyali ey’amawanga amalala, ne basikira ebyo abalala bye baakolerera;
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 balyoke bakwatenga amateeka ge, era bagonderenga ebiragiro bye. Mumutendereze Mukama.
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
