Engero 1
1 Engero za Sulemaani, mutabani wa Dawudi, kabaka wa Isirayiri.
Detta är Salomos Ordspråk, Davids sons, Israels Konungs;
2 Yaziwandiika okuyigiriza abantu okuba n’amagezi n’okuyiga, era n’okutegeera ebigambo eby’obulabufu; eby’obulamu eby’amagezi n’empisa.
Till att deraf lära vishet och tukt;
3 Sulemaani yayagala abantu okuba n’empisa, n’obulamu obw’amagezi, okukolanga ebituufu, n’okubeera abenkanya n’okugobereranga ensonga;
Förstånd, klokhet, rättfärdighet, dom och fromhet;
4 okuyigiriza amagezi abatalina bumanyirivu, n’abavubuka okufuna okumanya n’okutegeera.
Att de fåkunnige måga varda vise, och de ynglingar förnuftige och försigtige.
5 N’abantu ab’amagezi nabo bwe bawulira beeyongere okuyiga n’abategeevu beeyongere okubangulwa.
Den der vis är, han hörer till, och förbättrar sig; och den der förståndig är, han tager vid råd;
6 Era engero zino zaawandiikibwa okutegeera engero, enjogera n’ebikokyo.
Att han skall förstå ordspråk, och deras uttydelse; de visas läro, och deras gåtor.
7 Kale mu kutya Mukama amagezi mwe gasookera, naye abasirusiru banyooma amagezi n’okulagirirwa.
Herrans fruktan är begynnelsen till att lära; de galna förakta vishet och tuktan.
8 Mwana wange ossangayo omwoyo eri ebiragiro bya kitaawo, era tolekanga kukuutira kwa maama wo;
Min son, hör dins faders tuktan, och förlåt icke dine moders bud;
9 bijja kuba ngule eneeweesanga omutwe gwo ekitiibwa, n’emikuufu mu bulago bwo.
Ty detta är dino hufvude en skön prydning, och en kedja om din hals.
10 Mwana wange abakozi b’ebibi bwe bakusendasendanga, tokkirizanga.
Min son, om skalkar locka dig, så följ icke;
11 Bwe bakugambanga nti, “Tugende ffenna twesanyuse, tunyage, tubbe n’okutta; tokkirizanga;
Om de säga: Gack med oss, vi vilje vakta efter blod, och gildra för den oskyldiga utan sak;
12 ng’entaana bw’emira abantu, naffe tubamire tutyo nga bakyali balamu, era nga balamba, ng’abagenda mu bunnya obuwanvu; (Sheol h7585)
Vi vilje dem uppsluka lefvande, såsom helvetet; och de fromma, såsom dem der neder i grafvena fara; (Sheol h7585)
13 nga twefunira eby’obugagga bye tutakoleredde, ne tujjuza amayumba gaffe obugagga obubbe;
Vi vilje finna stora ägodelar; vi vilje fylla vår hus med rof;
14 ng’ababi batuyita tubeegatteko, tugabane kyenkanyi ebibbe n’ebinyage.”
Vågat med oss; en pung skall vara allas våras.
15 Mwana wange totambuliranga wamu nabo, era ekigere kyo kiziyize okukwatanga ekkubo lyabwe:
Min son, vandra intet den vägen med dem; vakta din fot för deras stig.
16 Kubanga ebigere byabwe bidduka bunnambiro okukola ebibi, era kibanguyira okuyiwa omusaayi.
Ty deras fötter löpa till det ondt är, och skynda sig till att utgjuta blod.
17 Nga kuba kumala biseera okutega omutego, ng’ekinyonyi ky’oyagala okukwata kikulaba,
Ty det är fåfängt utkasta nät för foglarnas ögon;
18 naye abantu ng’abo baba beetega bokka, baba beetega omutego ogunaabakwasa bo bennyini.
Och vakta de sjelfve efter hvarsannars blod; och den ene står efter den andras lif.
19 Bwe lityo bwe libeera ekkubo lya buli muntu anoonya okugaggawalira mu bukyamu. Obugagga obw’engeri eyo busaanyaawo obulamu bw’abo ababufuna.
Alltså göra alle girige, att den ene tager dem andra lifvet bort.
20 Amagezi galeekaanira waggulu mu nguudo; gayimusa amaloboozi gaago, mu bifo ebigazi eby’omu bibuga.
Visheten klagar ute, och låter höra sig på gatomen.
21 Ne galeekaanira waggulu, mu kifo enguudo ennene we zisisinkanira, era gasinzira mu miryango gy’ekibuga ne googera:
Hon ropar i partomen ut för folket; hon talar sin ord i stadenom:
22 Mulituusa ddi mmwe ab’amagezi amatono obutayagala kweyongera kuyiga by’amagezi, nammwe ab’amalala okunyoomanga eby’amagezi n’abasirusiru okukyawanga okumanya?
Huru länge viljen I, fåkunnige, fåkunnige vara; och de bespottare lust hafva till gabberi, och de galne hata lärdom?
23 Kale singa muwuliriza okunenya kwange, laba, ndifuka omutima gwange n’ebirowoozo byange mu mmwe.
Vänder eder till mitt straff; si, jag vill utsäga eder min anda, och göra eder min ord kunnig.
24 Kubanga na bayita ne mugaana okuwuliriza, ne ngolola omukono ne wataba n’omu afaayo,
Efter jag nu kallar, och I neken det; jag räcker mina hand ut, och ingen aktar dertill;
25 era ne mutafaayo ku magezi ge nabawa, era ne mugaana okubuulirira kwange kwonna,
Och I låten fara all min råd, och viljen icke mitt straff;
26 kale nange ndibasekerera nga muli mu nnaku, era mbakudaalire ng’entiisa ebagwiridde.
Så vill jag ock le åt edro ofärd, och begabba eder, när det kommer som I frukten;
27 Entiisa bw’eribajjira ng’omuyaga omungi, ennaku n’okubonaabona, okulumwa n’obubalagaze,
När öfver eder kommer, såsom en storm, det I frukten, och edor ofärd såsom ett väder; när öfver eder kommer ångest och nöd.
28 kale balinkoowoola, naye siriyitaba; balinnoonya obutaweera naye ne batandaba.
Då skola de åkalla mig, men jag skall intet svara; de skola bittida söka mig, och intet finna;
29 Kubanga baakyawa okuyigirizibwa, n’okumanya, era ne bamalirira obutatya Mukama.
Derföre, att de hatade lärdom, och ville icke hafva Herrans fruktan;
30 Ne bagaana okuwuliriza amagezi gange; ne banyooma okunenya kwange kwonna.
Ville icke mitt råd, och lastade all min straff.
31 Kyebaliva balya ebibala eby’ekkubo lyabwe ebbi, era ne bajjula ebibala eby’enkwe zaabwe.
Så skola de äta af sins väsendes frukt, och af sin råd mätte varda;
32 Obusirusiru bulitta ab’amagezi amatono n’obutafaayo bulizikiriza abasirusiru,
Att de fåkunnigas luste dräper dem, och de galnas lycka förgör dem.
33 naye buli ampuliriza anaabeeranga mirembe, ng’agumye nga talina kutya kwonna.
Men den mig hörer, han skall säker blifva, och nog hafva, och för intet ondt frukta.
