Engero 20
1 Omwenge mukudaazi, ekitamiiza muleekaanyi, era buli alaga mu kkubo ekyamu olw’ebyo talina magezi.
Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.
2 Obusungu bwa kabaka buli ng’okuwuluguma kw’empologoma, n’oyo amusunguwaza yeefiiriza bulamu bwe.
Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.
3 Kya kitiibwa omuntu okwewala entalo, naye buli musirusiru ayagala okuyomba.
Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.
4 Omugayaavu talima mu budde butuufu, kyanaavanga anoonya eby’amakungula nga talina kantu.
För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.
5 Ebigendererwa ebiba mu mutima gw’omuntu biba ng’amazzi ag’ebuziba, naye omuntu alina okutegeera alibiggyayo.
Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.
6 Abantu bangi bagamba nti balina okwagala okutaggwaawo, naye ani ayinza okuzuula omuntu omwesigwa?
Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?
7 Omuntu omutuukirivu, atambulira mu bulamu obutaliiko kyakunenyezebwa; ba mukisa abaana be abalimuddira mu bigere.
En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.
8 Kabaka bw’atuula ku ntebe ye ey’obwakabaka ng’asala emisango, amaaso ge gasunsulamu ne gaggyamu ebibi byonna.
En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.
9 Ani ayinza okugamba nti, “Ntukuzza omutima gwange, ndi mulongoofu era sirina kibi?”
Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?
10 Ebipima obuzito ebitatuuka n’ebigera ebikyamu, byombi bya muzizo eri Mukama.
Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.
11 Omuvubuka naye amanyibwa olw’ebikolwa bye, obanga birongoofu era nga birungi.
Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.
12 Okutu okuwulira n’eriiso eriraba byombi Mukama ye y’abikola.
Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.
13 Toyagalanga kwebaka oleme kwavuwala, tunula, obeerenga n’ebyokulya bingi.
Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.
14 “Si kirungi, si kirungi,” bw’ayogera agula; naye bw’agenda n’alyoka yeenyumiririza mu ky’aguze.
Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.
15 Zaabu n’amayinja ag’omuwendo weebiri, naye emimwa egyogera eby’amagezi kye ky’omuwendo ekisingako.
Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.
16 Omuntu bw’aleeta ekyambalo kye ne yeeyimiririra gw’atamanyi, kitwalire ddala, na ddala bw’abanga yeeyimiririra omukazi omubambaavu.
Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.
17 Emmere enfune mu bukyamu ewooma mu kulya, naye emufuukira amayinja mu kamwa.
Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.
18 Kola entegeka nga weebuuza ku magezi, bw’oba onoolangirira olutalo sooka weebuuze.
Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.
19 Oyo agenda ng’asaasaanya olugambo abotola ebyama, noolwekyo weewale omuntu ayogerayogera ennyo ebitaliimu.
Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.
20 Omuntu akolimira kitaawe oba nnyina, ettabaaza ye erizikizibwa n’asigala mu kizikiza ekikutte ennyo.
Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.
21 Eby’obusika ebifune ng’ekiseera kyabyo tekinnatuuka, ku nkomerero tebiba na mukisa.
Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.
22 Toyogera nti, “Nzija kukusasula olw’ekibi kino!” Lindirira Mukama alikuyamba.
Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.
23 Ebipima ebikyamu bya muzizo eri Mukama, ne minzaani ez’obulimba tezisanyusa.
Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.
24 Amakubo g’omuntu gategekebwa Mukama, omuntu ayinza atya okutegeera ekkubo lya Mukama?
Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?
25 Kyambika eri omuntu okwanguyiriza okweyama eri Mukama, naye oluvannyuma n’afumiitiriza ku bye yeeyamye.
Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.
26 Kabaka omugezi asengejja n’aggyamu abakozi b’ebibi, n’ababonereza awatali kusaasira.
En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.
27 Ettabaaza ya Mukama ekebera omwoyo gw’omuntu, n’enoonya mu bitundu eby’omunda ennyo.
Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.
28 Okwagala n’obwesigwa bikuuma kabaka mu butebenkevu, era obufuzi bwe bunywezebwa na kwagala.
Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.
29 Amaanyi kye kitiibwa ky’abavubuka, envi kye kitiibwa ky’abakadde.
Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.
30 Emiggo n’ebiwundu biggyawo ebibi, n’embooko zitereeza ebifo eby’omunda ennyo.
Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.
