Makko 15
1 Amangwago mu makya olukiiko lwa bakabona abakulu, n’abakulembeze b’Abayudaaya, n’abannyonnyozi b’amateeka lwe Lukiiko Olukulu lwonna, ne bakuŋŋaana ne basiba Yesu, ne bamuweereza ewa Piraato.
Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.
2 Piraato n’abuuza Yesu nti, “Ggwe Kabaka w’Abayudaaya?” Yesu n’amuddamu nti, “Oyogedde.”
Då frågade Pilatus honom: "Är du judarnas konung?" Han svarade honom och sade: "Du säger det själv."
3 Awo bakabona abakulu ne bamulumiriza ebintu bingi.
Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.
4 Naye Piraato n’addamu n’amubuuza nti, “Lwaki toliiko ky’oddamu? Laba bakulumiriza ebintu bingi.”
Pilatus frågade honom då åter och sade: "Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för."
5 Naye Yesu n’asirika busirisi, era Piraato n’amwewuunya nnyo.
Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.
6 Ku buli mbaga, Piraato yabateeranga omusibe omu gwe baabanga bamusabye.
Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.
7 Omu ku basibe mu kiseera ekyo yali ayitibwa Balaba, eyali asibiddwa ne bajeemu banne olw’okutta abantu nga bakola obwegugungo.
Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.
8 Awo Piraato n’agenda eri ekibiina n’ababuuza nga bwe yateranga okukola.
Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.
9 N’ababuuza nti, “Mwandyagadde mbasumululire kabaka w’Abayudaaya?”
Pilatus svarade dem och sade: "Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?"
10 Kubanga yamanya nga bakabona abakulu bamuwaddeyo lwa buggya.
Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.
11 Naye bakabona abakulu ne bafukuutirira ekibiina babateere Balaba sso ssi Yesu.
Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.
12 Naye Piraato n’addamu n’ababuuza nti, “Omuntu ono gwe muyita kabaka w’Abayudaaya mwandyagadde mmukole ntya?”
När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: "Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?",
13 Ne bawowoggana nti, “Mukomerere!”
så skriade de åter: "Korsfäst honom!"
14 Piraato n’ababuuza nti, “Lwaki? Azziza musango ki?” Naye bo ne beeyongera bweyongezi okuleekaana nti, “Mukomerere.”
Men Pilatus frågade dem: "Vad ont har han då gjort?" Då skriade de ännu ivrigare: "Korsfäst honom!"
15 Awo Piraato okusanyusa ekibiina, n’abasumululira Balaba. N’awaayo Yesu akomererwe ng’amaze okumukuba.
Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
16 Awo Abaserikale ne batwala Yesu mu luggya lw’olubiri, oluyitibwa Pulayitoliyo, ne bayita bannaabwe bonna abakuuma olubiri, ne bakuŋŋaana.
Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.
17 Ne bamwambaza ekyambalo ekya ffulungu, ne bakola engule mu maggwa ne bagissa ku mutwe gwe.
Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.
18 Ne balyoka bamulamusa nga bwe bagamba nti, “Mirembe! Kabaka w’Abayudaaya!”
Sedan begynte de hälsa honom: "Hell dig, judarnas konung!"
19 Ne bamukuba omuggo ku mutwe, ne bamuwandulira amalusu, ne bamufukaamirira nga bwe bamuvuunamira.
Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.
20 Bwe baamala okumuduulira, ne bamwambulamu ekyambalo ekya ffulungu ne bamwambaza engoye ze, ne bamutwala okumukomerera.
Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.
21 Bwe baali bagenda ne basanga omusajja erinnya lye Simooni ow’e Kuleene, kitaawe wa Alegezanda ne Luufo eyali ava mu kyalo, ne bamuwaliriza yeetikke omusaalaba gwa Yesu.
Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
22 Awo ne batwala Yesu ne bamutuusa mu kifo ekiyitibwa Gologoosa, amakulu gaakyo nti Ekifo ky’Ekiwanga.
Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).
23 Ne baddira wayini atabuddwamu envumbo ne bamuwa anyweko, naye n’amugaana.
Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.
24 Awo ne bamukomerera ku musaalaba. Ne bagabana ebyambalo bye nga babikubira akalulu.
Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.
25 Baamukomerera ku ssaawa ssatu ez’enkya.
Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
26 Ne batimba ekipande waggulu w’omutwe gwa Yesu, okwawandiikibwa nti, “Kabaka w’Abayudaaya.”
Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: "Judarnas konung."
27 Waaliwo abanyazi babiri abaakomererwa awamu naye, omu ku ludda lwa Yesu olwa ddyo, n’omulala ku kkono.
Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.
28 Bwe kityo Ekyawandiikibwa ne kituukirira ekigamba nti, “Yabalirwa wamu n’abamenyi b’amateeka.”
29 Awo abaali bayitawo, ne bakoteka ku mitwe gyabwe nga bamuduulira, nga bwe bagamba nti, “Mumulaba! Wagamba okumenya Yeekaalu n’okugizimbira ennaku ssatu,
Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: "Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!
30 weerokole, okke wansi okuva ku musaalaba.”
Hjälp dig nu själv, och stig ned från korset."
31 Bakabona abakulu n’abawandiisi nabo baali bayimiridde awo nga baduulira Yesu, nga bagamba nti, “Yalokola balala, naye ye tasobola kwerokola!
Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde, begabbande ord med varandra och sade: "Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa.
32 Ggwe! Kristo, Kabaka wa Isirayiri! Kale kka ove ku musaalaba naffe tunaakukkiriza!” N’abanyazi ababiri abaakomererwa naye, nabo ne bamuvuma.
Han som är Messias, Israels konung, han stige nu ned från korset, så att vi få se det och tro." Också de män som voro korsfästa med honom smädade honom.
33 Okuva ku ssaawa mukaaga ez’omu ttuntu okutuukira ddala ku ssaawa mwenda ez’olweggulo, ekizikiza ne kikwata ensi yonna.
Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
34 Awo Yesu n’akoowoola n’eddoboozi eddene nti, “Eroi, Eroi, lama, sabakusaani?” Amakulu nti, “Katonda wange, Katonda wange, Lwaki onjabulidde?”
Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eloi, Eloi, lema sabaktani?"; det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
35 Abamu ku bantu abaali bayimiridde awo bwe baamuwulira ne bagamba nti, “Ayita Eriya.”
Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de: "Hör, han kallar på Elias."
36 Awo ne wabaawo eyadduka n’addira ekyangwe n’akijjuza wayini omukaatuufu, n’akisonseka ku luti, n’akiwanika eri Yesu anyweko, nga bw’agamba nti, “Mumuleke, ka tulabe obanga Eriya anajja n’amuwannulayo!”
Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade: "Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned."
37 Awo Yesu n’akoowoola n’eddoboozi ddene, n’awaayo obulamu bwe.
Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.
38 Eggigi ery’omu Yeekaalu ne liyulikamu wabiri okuviira ddala waggulu okutuuka wansi.
Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.
39 Omuserikale Omuruumi eyakuliranga ekibinja ky’abaserikale ekikumi eyali ayimiridde okwolekera omusaalaba gwa Yesu, bwe yalaba enfa gye yafaamu, n’agamba nti, “Ddala ddala, omusajja ono abadde Mwana wa Katonda!”
Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han på sådant sätt gav upp andan, sade han: "Förvisso var denne man Guds Son."
40 Waaliwo abakazi abaali bayimiridde awo nga beesuddeko akabanga nga balengera, okwali Maliyamu Magudaleene, ne Saalome ne Maliyamu nnyina Yakobo omuto ne Yose.
Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome
41 Abo baayitanga naye mu Ggaliraaya era nga bamuweereza, n’abalala bangi abajja naye e Yerusaalemi.
-- vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i Galileen -- därtill många andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.
42 Awo bwe bwawungeera, kubanga lunaku lwa kuteekateeka, olunaku olukulembera Ssabbiiti,
Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.
43 Yusufu ow’e Alimasaya, nga mukungu mu Lukiiko Olukulu olw’Abayudaaya, naye eyali alindirira obwakabaka bwa Katonda, n’aba muvumu n’agenda eri Piraato okusabayo omulambo gwa Yesu.
Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
44 Piraato ne yeewuunya nnyo okuba nti Yesu yafudde dda. N’atumya omuserikale Omuruumi eyali akulembera banne ekikumi, n’amubuuza obanga Yesu yafudde dda.
Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död, och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det var länge sedan han hade dött.
45 Bwe yakikakasa okuva eri omuserikale, Piraato n’awa Yusufu omulambo.
Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte han åt Josef hans döda kropp.
46 Awo Yusufu n’agula olugoye olwa linena, n’amuggya ku musaalaba, n’amuzinga mu lugoye olwa linena, n’amuteeka mu ntaana eyali etemeddwa mu lwazi, n’ayiringisa ejjinja n’aggalawo omulyango gw’entaana.
Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.
47 Maliyamu Magudaleene ne Maliyamu nnyina Yose baaliwo era baalaba Yesu we yateekebwa.
Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo var han lades.
