Yobu 28
1 “Ddala ddala waliwo ebirombe mwe basima effeeza, n’ekifo gye balongooseza effeeza.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Ekyuma kisimibwa mu ttaka, n’ekikomo ne bakisaanuusa okukiggya mu mayinja.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Omuntu agoberera enzikiza n’anoonya eyo mu ttaka wansi, asime ekyuma mu kizikiza ekiri wansi ennyo.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 Asima ekinnya ekiri ewala n’abantu gye babeera, mu bifo eteyita bantu, ewala okuva abantu gye bayita.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Ensi evaamu emmere, naye wansi waayo yafuusibwa nga muliro.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 Safira eva mu mayinja gaayo, era enfuufu yaayo erimu zaabu.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 Tewali kinyonyi kiyizzi kimanyi kkubo lino, wadde n’amaaso ga kamunye tegarirabanga.
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 Ekibinja ky’empologoma ento tekituukangayo, tewali mpologoma yali eyiseeyo.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Omuntu ayasa n’omukono gwe ejjinja ery’embaalebaale, n’avuunika ensozi okuviira ddala we zisibuka.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 Asima ensalosalo ku njazi; n’amaaso ge galaba eby’omuwendo byonna.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Anoonya wansi mu migga, n’aggyayo ebintu ebyakwekebwa.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 “Naye amagezi gasangibwa wa? Okutegeera kuva wa?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Omuntu tayinza kutegeera mugaso gwago; tegasangibwa mu nsi y’abalamu.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Obuziba bwogera nti, ‘Tegali mu nze,’ ennyanja eyogera nti, ‘Tegali mu nze.’
Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
15 Tegayinza kugulibwa na zaabu asingayo obulungi, wadde omuwendo gwago okupimibwa mu ffeeza.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 Tegayinza kugulibwa na zaabu wa Ofiri, mu mayinja ag’omuwendo aga onuku oba safiro.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Zaabu n’endabirwamu tebiyinza kugenkana: so tegayinza kugeraageranyizibwa n’amayinja ag’omuwendo.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 Kolali n’amayinja ag’endabirwamu tebyogerwa nako; omuwendo ogugula amagezi gusinga amayinja amatwakaavu.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Topazi eva mu Esiyopya teyinza kugenkana, tegayinza wadde okugulibwa mu zaabu etetabikiddwamu kantu konna.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 “Kale amagezi gava ludda wa? N’okutegeera kubeera ludda wa?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Gakwekebwa okuva mu maaso g’ebintu byonna ebiramu, era gakwekeddwa ebinyonyi by’omu bbanga.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Okuzikiriza n’Okufa kwogera nti, ‘Nawulirako buwulizi ku lugambo lwakwo mu matu gange.’
avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
23 Katonda ategeera ekkubo erigatuukako era ye yekka y’amanyi gye gabeera,
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 kubanga alaba enkomerero y’ensi era alaba ebintu byonna wansi w’eggulu.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Bwe yateekawo amaanyi g’empewo, n’apima n’amazzi,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 bwe yateekera enkuba etteeka era n’ekkubo eggulu we linaayitanga nga limyansa,
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 olwo n’atunuulira amagezi n’agalangirira; n’agateekawo, n’agagezesa.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 N’agamba omuntu nti, ‘Laba, okutya Mukama, ge magezi, n’okuleka ekibi, kwe kutegeera.’”
Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
