< Yobu 23 >
Därefter tog Job till orda och sade:
2 “N’okutuusa leero okwemulugunya kwange kubalagala, omukono gwe gunzitoowerera wadde mbadde mu kusinda.
Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
3 Singa nnali mmanyi aw’okumusanga nandisobodde okulaga gy’abeera!
Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
4 Nanditutte empoza yange gy’ali, akamwa kange nga nkajjuzizza ensonga zange.
Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
5 Nanditegedde kye yandinzizeemu, ne neetegereza kye yandiŋŋambye.
Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
6 Yandimpakanyizza n’amaanyi mangi? Nedda, teyandinteeseko musango.
Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
7 Eyo omuntu omutuukirivu asobola okutwalayo ensonga ye, era nandisumuluddwa omulamuzi wange emirembe n’emirembe.
Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
8 “Bwe ŋŋenda ebuvanjuba, nga taliiyo; ne bwe ŋŋenda ebugwanjuba, simusangayo.
Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
9 Bw’aba akola mu bukiikakkono simulaba, bw’adda mu bukiikaddyo, simulabako.
har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
10 Naye amanyi amakubo mwe mpita, bw’anaamala okungezesa, nzija kuvaamu nga zaabu.
Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
11 Ebigere byange bimugoberedde; ntambulidde mu makubo ge nga sikyamakyama.
Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
12 Saava ku biragiro by’akamwa ke. Nayagala ebigambo by’akamwa ke okusinga emmere yange gyendya bulijjo.
Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
13 “Naye yeemalirira, ani ayinza okumuwakanya? Akola kyonna ekimusanyusa.
Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
14 Weewaawo ajja kutuukiriza by’asazzeewo okunjolekeza, era bingi byategese by’akyaleeta.
Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
15 Kyenva mba n’entiisa nga ndi mu maaso ge; bwe ndowooza ku bino byonna, ne mmutya.
Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
16 Katonda anafuyizza nnyo omutima gwange, Ayinzabyonna antiisizza nnyo.
Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
17 Naye ekizikiza tekinsirisizza, ekizikiza ekikutte ennyo ekibisse amaaso gange.”
ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.