< Yobu 19 >
Därefter tog Job till orda och sade:
2 “Mulikomya ddi okunnyigiriza ne mummenya n’ebigambo?
Huru länge skolen I bedröva min själ och krossa mig sönder med edra ord?
3 Emirundi kkumi nga munvuma; temukwatiddwa nsonyi kunnumba.
Tio gånger haven I nu talat smädligt mot mig och kränkt mig utan all försyn.
4 Bwe kiba nga kituufu nti nawaba, obukyamu bwange, bwange nzekka.
Om så är, att jag verkligen har farit vilse, då är förvillelsen min egen sak.
5 Bwe muba munneegulumiririzaako ne mukozesa obulumi bwange okunfeebya,
Men viljen I ändå verkligen förhäva eder mot mig, och påstån I att smäleken har drabbat mig med skäl,
6 mumanye nga Katonda ankoze bubi era anzingizza mu kitimba kye.
så veten fastmer att Gud har gjort mig orätt och att han har omsnärjt mig med sitt nät.
7 “Wadde nga nkaaba nti, ‘Mpisiddwa bubi,’ siddibwamu; ne bwe nkuba enduulu, tewali antaasa.
Se, jag klagar över våld, men får intet svar; jag ropar, men får icke rätt.
8 Azibye ekkubo lyange sisobola kuyita; amakubo gange agalese mu kizikiza.
Min väg har han spärrat, så att jag ej kommer fram, och över mina stigar breder han mörker.
9 Anziggyeeko ekitiibwa kyange n’anziggyako n’engule ku mutwe gwange.
Min ära har han avklätt mig, och från mitt huvud har han tagit bort kronan.
10 Anjuzaayuza ku buli ludda okutuusa lwe watasigalawo kantu, asigula essuubi lyange ng’omuti.
Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås; han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd.
11 Obusungu bwe bumbubuukirako; ambala ng’omu ku balabe be.
Sin vrede låter han brinna mot mig och aktar mig såsom sina ovänners like.
12 Amaggye ge galumba n’amaanyi; ganzimbako enkomera ne gagumba okwetooloola weema yange.
Hans skaror draga samlade fram och bereda sig väg till anfall mot mig; de lägra sig runt omkring min hydda.
13 “Anziggyeeko baganda bange; abo bwe twali tumanyiganye banviiriddeko ddala.
Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder; mina bekanta äro idel främlingar mot mig.
14 Ab’ekika kyange banviiriddeko ddala, mikwano gyange ginneerabidde.
Mina närmaste hava dragit sig undan, och mina förtrogna hava förgätit mig.
15 Abagenyi bange n’abaweereza bange abawala, bampisa nga gwe batamanyi, ne bandaba nga munnagwanga.
Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling; en främmande man har jag blivit i deras ögon.
16 Mpita omuddu wange naye tawulira, wadde nga mwegayirira n’akamwa kange.
Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke; ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.
17 Omukka gwange gwe nzisa, guwunyira bubi mukyala wange; nakyayibwa baganda bange bennyini.
Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag väcker leda hos min moders barn.
18 N’obulenzi obuto bunsekerera; buli lwe bundaba bunvuma.
Till och med de små barnen visa mig förakt; så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig.
19 Mikwano gyange gyonna enfirabulago gya nkyawa; abo be nnayagalanga banneefuukira.
Ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med; de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig.
20 Siriiko bwe ndi wabula ndi ddiba na magumba: nsigazzaawo bibuno byokka.
Benen i min kropp tränga ut i hud och hull; knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.
21 “Munkwatirwe ekisa mikwano gyange, munkwatirwe ekisa, kubanga omukono gwa Katonda gunkubye.
Haven misskund, haven misskund med mig, I mina vänner, då nu Guds hand så har hemsökt mig.
22 Lwaki munjigga nga Katonda bw’anjigga? Omubiri gwe mufunye tegumala?
Varför skolen I förfölja mig, I såsom Gud, och aldrig bliva mätta av mitt kött?
23 “Singa nno ebigambo byange byawandiikibwa, Singa byawandiikibwa ku muzingo, bandiguwadde ani?
Ack att mina ord skreves upp, ack att de bleve upptecknade i en bok,
24 Singa byawandiikibwa n’ekyuma ku lubaati, oba okuwandiikibwa ku lwazi ne bibeerawo emirembe n’emirembe!
ja, bleve med ett stift av järn och med bly för evig tid inpräglade i klippan!
25 Mmanyi nga Omununuzi wange mulamu, era nga ku nkomerero aliyimirira ku nsi.
Dock, jag vet att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet.
26 Era ng’olususu lwange bwe luweddewo, kyokka mu mubiri gwange ndiraba Katonda;
Och sedan denna min sargade hud är borta, skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud.
27 nze mwene ndimulaba, n’amaaso gange, Nze, so si mulala. Emmeeme yange ng’eyaayaana munda mu nze!
Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta.
28 “Bwe mugamba nti, ‘Tujja kumuyigganya, kubanga ensibuko y’emitawaana eri mu ye;’
Men när I tänken: "huru skola vi icke ansätta honom!" -- såsom vore skulden att finna hos mig --
29 nammwe bennyini musaana mutye ekitala. Kubanga obusungu buleeta okubonereza okw’ekitala, olwo mulyoke mumanye ng’eriyo okusalirwa omusango.”
då mån I taga eder till vara för svärdet, ty vreden hör till de synder som straffas med svärd; så mån I då besinna att en dom skall komma.