< Yobu 18 >
1 Awo Birudaadi Omusukusi n’ayanukula n’agamba nti,
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 “Mulikomya ddi okufuulafuula ebigambo? Muddeemu amagezi, tulyoke twogere.
Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
3 Lwaki tutwalibwa ng’ente era ne tulowoozebwa okuba abasirusiru mu maaso gammwe?
Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
4 Ggwe eyeyuzayuza olw’obusungu, abantu ensi bagiveeko ku lulwo, oba enjazi zive mu bifo byazo?
Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?
5 “Ddala etabaaza y’omukozi w’ebibi ezikidde, era n’omuliro gw’ekyoto kye tegukyayaka.
Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.
6 Ekitangaala kivudde mu weema ye; n’ettaala eri ku mabbali ge nayo ezikidde.
Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.
7 Amaanyi gamuwedde, ebigere bye tebikyali bya maanyi, era enkwe ze, ze zimusuula.
Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.
8 Eky’amazima ebigere bye byamusuula mu kitimba era n’atangatanga mu butimba.
Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;
9 Omutego gumukwata ekisinziiro; akamasu ne kamunyweeza.
snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;
10 Omuguwa gumukwekerwa mu ttaka; akatego kamulindirira mu kkubo lye.
garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.
11 Entiisa emukanga enjuuyi zonna era n’emugoba kigere ku kigere.
Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.
12 Emitawaana gimwesunga; ekikangabwa kirindiridde okugwa kwe.
Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.
13 Kirya ebitundu by’olususu lwe; omubereberye wa walumbe amulyako emikono n’ebigere.
Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
14 Aggyibwa mu bukuumi bwa weema ye era n’atwalibwa eri kabaka w’ebikangabwa.
Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
15 Omuliro gumalirawo ddala byonna eby’omu weema ye; ekibiriiti kyakira mu kifo mw’abeera.
I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.
16 Emirandira gye gikala wansi, n’amatabi ge gakala waggulu.
Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.
17 Ekijjukizo kye kibula ku nsi; talina linnya mu nsi.
Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.
18 Agobebwa okuva mu kitangaala, agenda mu kizikiza n’aggyibwa mu nsi.
Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.
19 Talina mwana wadde omuzzukulu mu bantu be, newaakubadde ekifo mwabeera.
Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.
20 Abantu ab’ebugwanjuba beewuunya ebyamutuukako; n’ab’ebuvanjuba ne bakwatibwa ekikangabwa.
Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.
21 Ddala bw’etyo bw’ebeera ennyumba y’omukozi w’ebibi; bwe gaba bwe gatyo amaka g’oyo atamanyi Katonda.”
Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.