Banzembo 105
1 Bokumisa Yawe, bobelela Kombo na Ye! Bopanza sango ya misala minene na Ye kati na bikolo!
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Boyemba mpo na lokumu na Ye, bosanzola Ye na mindule! Botatolaka tango nyonso misala minene na Ye nyonso!
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Bosepela na Kombo na Ye ya bule! Tika ete mitema ya bato oyo balukaka Yawe etonda na esengo!
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Bomipesa na Yawe. Bosenga makasi na Ye. Bolukaka tango nyonso elongi na Ye.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Bokanisa bikamwa, makambo minene oyo asalaki mpe bitumbu oyo apesaki,
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 bino, bakitani ya Abrayami, mosali na Ye; bino, baponami na Ye, bana mibali ya Jakobi!
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Yawe azali Nzambe na biso, mikano na Ye ekambaka mokili mobimba.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Akanisaka tango nyonso Boyokani na Ye, bilaka na Ye mpo na bikeke nkoto moko,
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 boyokani oyo asalaki elongo na Abrayami, mpe ndayi oyo alapaki epai ya Izaki.
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Akokisaki bosolo na yango epai ya Jakobi lokola mobeko, epai ya Isalaele lokola boyokani ya libela na libela,
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 tango alobaki: « Nakopesa yo mokili ya Kanana lokola libula oyo epesameli yo! »
han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
12 Na tango wana, bazalaki kaka motango moke ya bato mpe bapaya kati na yango;
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 bazalaki koyengayenga longwa na ekolo moko kino na ekolo mosusu, longwa na mokili moko kino na mokili mosusu.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Atikaki moto moko te konyokola bango; apamelaki bakonzi na tina na bango:
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 « Bosimba bapakolami na Ngai te, bosala mabe te epai na basakoli na Ngai! »
"Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
16 Abengisaki nzala makasi kati na mboka, azangisaki bango bilei.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 Atindaki moto moko liboso na bango: Jozefi oyo atekamaki lokola mowumbu.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Bakangaki makolo na ye na minyololo mpe batiaki bibende na kingo na ye,
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 kino makambo oyo Jozefi asakolaki ekokisamaki, kino Liloba na Yawe etalisaki ete Jozefi alobaki solo.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Mokonzi apesaki mitindo ete bafungola ye minyololo, mokambi atikaki ye na bonsomi.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Akomisaki ye nkolo ya ndako na ye mpe moyangeli ya biloko na ye nyonso,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 mpo ete akonza bakambi na ye mpe alakisa bwanya epai ya bapesi toli ya mokonzi.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Bongo Isalaele akendeki na Ejipito; mpe Jakobi avandaki lokola mopaya kati na mokili ya Cham.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Yawe asalaki ete bato na Ye babota mingi, mpe akomisaki bango makasi koleka banguna na bango.
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 Abongolaki mitema ya banguna yango mpo ete bayina bato na Ye mpe banyokola bango makasi.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Atindaki mosali na Ye, Moyize, mpe Aron oyo aponaki.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Na mitindo na Ye Nzambe, basalaki bikamwa kati na Ejipito, misala minene kati na mokili ya Cham.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Atindaki molili oyo ekotaki kati na mokili, mpe bato ya Ejipito batombokelaki maloba na Ye te.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Abongolaki mayi makila, mpe abomaki mbisi na yango.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Mokili na bango etondaki na magorodo kino na bashambre ya mokonzi na bango.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Na mitindo na Ye, banzinzi oyo eswaka mpe bangungi eyaki na mboka mobimba.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Na esika ya mvula, atindelaki bango mvula ya mabanga mpe abetisaki kake kati na mokili na bango.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Abebisaki bilanga na bango ya vino mpe ya figi, mpe abukaki banzete ya mboka na bango.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Na mitindo na Ye, mabanki mpe makelele oyo bakokaki kotanga te esopanaki,
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 eliaki matiti nyonso ya mobesu kati na mokili na bango, eliaki bambuma ya mabele na bango.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Abomaki bana liboso nyonso kati na mokili na bango, bambuma ya liboso ya makasi na bango.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Abimisaki Isalaele, bato na Ye, elongo na palata mpe wolo; mpe moko te atiaki tembe kati na mabota na bango.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Ejipito esepelaki komona bango kobima, pamba te somo ya Isalaele ekangaki bango.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Atandaki lipata mpo na kobatela bango, mpe moto mpo na kopesa pole na butu.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Ndenge kaka basengaki, atindelaki bango bakayi mpe atondisaki bango na bilei ya likolo.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Afungolaki libanga, mpe mayi ebimaki, etiolaki lokola ebale kati na esobe.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Mpo ete akanisaki elaka ya bule oyo apesaki mosali na Ye, Abrayami,
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 abimisaki na esengo bato na Ye, baponami na Ye na koganga ya esengo.
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Apesaki bango mabele ya bikolo mosusu mpe bazwaki lokola libula mosala ya bikolo yango
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 mpo ete babatela mitindo na Ye mpe batosa mibeko na Ye. Bokumisa Yawe!
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
