< Banzembo 102 >

1 Libondeli ya moto na pasi, oyo abungisi elikya mpe azali kolela liboso ya Yawe. Yawe, yoka libondeli na ngai! Tika ete koganga na ngai ekoma kino epai na Yo!
Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN. HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
2 Kobombela ngai elongi na Yo te, wana nazali na pasi. Yoka libondeli na ngai na mokolo oyo nazali kobelela Yo; yanola ngai noki!
Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
3 Pamba te mikolo ya bomoi na ngai ezali kolimwa lokola molinga, mikuwa na ngai ezali kozika lokola makala ya moto.
Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
4 Motema na ngai ebungisi elikya mpe ezali komitungisa lokola matiti oyo bakati; mpo na yango, nakomi ata kobosana kolia bilei na ngai.
Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
5 Mpo ete naleli makasi, natikali kaka na poso ya nzoto likolo ya mikuwa.
För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
6 Nakomi lokola esulungutu ya esobe, lokola esulungutu ya bisika oyo ebeba.
Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
7 Pongi ekimi ngai; nakomi lokola ndeke oyo etikali yango moko na likolo ya ndako.
Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
8 Banguna na ngai batombokeli ngai, bazali kofinga ngai tango nyonso mpe bazali kosalela kombo na ngai mpo na kolakela bato mabe.
Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
9 Nakomi kolia putulu na esika ya bilei, mpe komela mayi esangana na mpinzoli na ngai.
Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
10 Mpo na kanda monene na Yo, otombokeli ngai mpe obwaki ngai mosika.
för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
11 Mikolo ya bomoi na ngai ezali kokima lokola elili, mpe nakawuki lokola matiti.
Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
12 Kasi Yo Yawe, ozali Mokonzi mpo na libela, ozali Nzambe seko na seko.
Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
13 Okotelema solo mpo na Siona, pamba te ekomi tango ya koyokela yango mawa; tango oyo ekatama ekoki.
Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
14 Pamba te biso basali na Yo, tosepelaka na mabanga na yango, mpe toyokelaka putulu na yango mawa.
Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
15 Bikolo ekotosa Yawe, mpe bakonzi nyonso ya mokili bakondima nkembo na Yo.
Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
16 Pamba te Yawe akotonga lisusu Siona mpe akomonana kati na nkembo na Ye.
när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
17 Akoyanola libondeli ya bato oyo babungisaki biloko, mpe akondima mabondeli na bango.
när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
18 Tika ete bakoma yango mpo na ekeke oyo ekolanda, mpo ete bikelamu ya sika ekumisa Yawe.
Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
19 Wuta na Esika na Ye ya bule, wuta na likolo, Yawe atalaki biso awa na mokili
att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
20 mpo na koyoka kolela ya bakangami kati na boloko mpe kokangola bato oyo bazwaki etumbu ya kufa.
för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
21 Kombo ya Yawe ekokende sango kati na Siona, mpe masanzoli na Ye, kati na Yelusalemi
på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
22 tango bato mpe bikolo bakosangana mpo na kogumbamela Yawe.
när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
23 Na bomoi na ngai, abukaki lolendo ya makasi na ngai, mpe akitisaki motango ya mikolo ya bomoi na ngai.
Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
24 Nalobaki: « Nzambe na ngai, Yo oyo ozali na bomoi seko na seko, koboma ngai te na kati-kati ya mikolo ya bomoi na ngai!
Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
25 Na kala, otiaki miboko ya mokili, mpe maboko na Yo esalaki Likolo.
I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
26 Bango, bakokufa; kasi Yo, okotikala seko na seko. Nzoto na bango ekolemba lokola elamba; okobongola bango lokola kazaka, mpe bakolimwa.
de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
27 Kasi Yo, ozali ndenge moko, mibu na Yo ekotikala kosuka te.
Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.
28 Bana ya basali na Yo bakozwa esika ya kovanda, mpe bakitani na bango bakowumela liboso na Yo. »
Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.

< Banzembo 102 >