Masese 6
1 Mwana na ngai, soki ondimi niongo ya moninga na yo, soki obeti tolo mpo na kondima niongo ya mopaya,
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 omikangi nde singa na maloba na yo, omikangi nde na motambo ya maloba ya monoko na yo.
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 Boye, mwana na ngai, sala makambo oyo mpo ete omikangola, pamba te omikabaki na maboko ya moninga na yo; kende komikitisa liboso na ye mpe tingama na ye,
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 kotika te ete miso na yo elala pongi to enimba;
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 mikangola na motambo lokola mboloko na maboko ya mobomi banyama ya zamba, mpe lokola ndeke na motambo ya mokangi bandeke.
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Yo moto ya goyigoyi, kende epai ya furmi, tala malamu ezaleli na yango mpe okozwa bwanya!
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Yango ezalaka na mokambi te, mokengeli te to mokonzi te;
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 ebongisaka bilei na yango na tango ya moyi makasi, ebombaka yango na tango ya kobuka mbuma.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Yo moto ya goyigoyi, okolala pongi kino tango nini? Kino tango nini okolamuka na pongi na yo?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Mwa pongi moke, mwa kopema moke, mwa kokanga maboko moke mpo na kolala
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 mpe bobola ekoyela yo na pwasa lokola moleki nzela, mpe pasi ekoyela yo lokola moyibi.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 Moto oyo atambolaka na lokuta na monoko azali moto ya Beliali, moto mabe:
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 Abetaka-betaka miso, apesaka bilembo na makolo na ye mpe alobaka na nzela ya bilembo ya misapi;
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 azalaka na makanisi mabe kati na motema na ye, asalaka tango nyonso mabongisi ya mabe mpe alukaka kaka tango nyonso makelele.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 Yango wana, pasi ekoyela ye na pwasa, akobukana mbala moko, mpe kisi ya kobikisa ye ekozala te.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Yawe ayinaka makambo wana motoba; mpe makambo oyo sambo ezali mabe penza na miso na Ye:
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 Kodongola, lolemo ya lokuta, maboko oyo ebomaka moto oyo asali mabe te,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 motema oyo ekanisaka mabongisi ya mabe, makolo oyo epotaka mbangu na mabe,
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 motatoli mabe oyo alobaka lokuta mpe moto oyo alukaka makelele kati na bandeko.
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Mwana na ngai, batela mibeko ya tata na yo mpe kosundola te mateya ya mama na yo.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Kanga yango tango nyonso na motema na yo, lata yango na kingo na yo.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Pamba te ekolakisa yo nzela tango okokende na mobembo, ekobatela yo tango okolala pongi mpe ekosolola na yo tango okolamuka.
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Mibeko ezali mwinda, mateya ezali pole, makebisi mpe pamela ezali nzela ya bomoi,
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 mpo na kobatela yo mosika ya mwasi ya ndumba, mosika ya lokuta ya lolemo ya mwasi ya mopaya.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Kotika te ete motema na yo elula kitoko na ye, mpe miso na ye ekweyisa yo.
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Pamba te likolo ya mwasi ya ndumba, okoki kobungisa ezala eteni na yo ya lipa, mpe mwasi ya libala akoki kobebisa bomoi ya motuya.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Boni, moto akoki solo kozika moto, bongo bilamba na ye ezika te?
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Moto akoki solo kotambola na likolo ya makala ya moto, bongo makolo na ye ezika te?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 Boye, moto nyonso oyo akosangisa nzoto na mwasi ya ndeko na ye akozanga te kozwa etumbu.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Kotiola moyibi te soki ayibi mpo ete azali na nzala mpe azangi eloko ya kolia.
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 Kasi soki bakangi ye, akozongisa mbala sambo, akopesa biloko nyonso ya ndako na ye.
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Mobali oyo asalaka ekobo na mwasi ya moninga azali lokola moto oyo azangi mayele; kosala ekobo ya boye ezali nde komiboma;
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 akobuka lokola mbuma: minyoko mpe kosambwa; bongo soni na ye ekosila te.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Pamba te zuwa epelisaka kanda makasi kati na mobali, mpe akozala na mawa te na mokolo oyo akozongisa mabe na mabe;
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 akotikala kondima ata lifuti moko te mpo ete akoka kolimbisa, mpe akoboya yango ata soki babakisi bakado.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
