Masese 31
1 Maloba ya mokonzi Lemweli, mateya oyo mama na ye ateyaki ye:
Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
2 Eh mwana na ngai ya mobali, mwana oyo abimi na libumu na ngai, mwana mobali oyo nalapelaka ndayi:
Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
3 Kosilisa makasi na yo na basi te, komitika te na basi oyo bapengwisaka bakonzi!
Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
4 Eh Lemweli, ebongi te mpo na bakonzi; te, ebongi te mpo na bato minene kotuna: « Wapi masanga ya makasi? »
Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
5 Noki te soki bameli yango, bakobosana mibeko mpe bakokata na bosembo te makambo ya banyokolami.
De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
6 Pesa masanga ya makasi epai ya bato oyo balingi kokufa, mpe vino epai ya bato oyo bazali kotungisama na motema.
Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
7 Tika bango bamela mpo ete babosana pasi na bango mpe batika kokanisa lisusu minyoko na bango.
Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
8 Fungola monoko na yo mpo na kolobela bato oyo bazali na makoki ya koloba te, mpe mpo na kolongisa bato oyo bazanga basungi.
Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
9 Fungola monoko na yo mpe sambisa na bosembo, bundela babola mpe bato oyo bakelela.
Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
10 Nani akoki komona mwasi ya lokumu? Azali na motuya koleka babiju ya talo.
En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
11 Mobali na ye atielaka ye motema mpe azangaka te biloko ya motuya.
På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
12 Tango nyonso ya bomoi na ye, apesaka mobali na ye esengo, kasi mawa te;
Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
13 alukaka bapwale ya meme mpe basinga ya lino, bongo maboko na ye etongaka yango na esengo.
Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
14 Azali lokola masuwa ya bato ya mombongo, akendaka koluka bilei na ye mosika;
Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
15 alamukaka wana butu ezali nanu, abongisaka bilei mpo na ndako na ye mpe akabolelaka basali na ye ya basi misala.
Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16 Soki asepeli na elanga, asombaka yango; mpe na mbuma ya misala na ye, alonaka elanga ya vino.
Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17 Akangaka loketo na ye makasi mpe akembisaka maboko na ye na mosala.
Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
18 Amonaka ete mombongo na ye etambolaka malamu; mpe kino na butu, mwinda na ye ekokufa te.
Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
19 Maboko na ye esimbaka mitonga oyo batongelaka, mpe misapi na ye etongaka bilamba.
Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
20 Afungolaka loboko na ye mpo na kokabela babola, mpe asembolaka yango mpo na kosunga bato bakelela.
För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
21 Tango mvula ya pembe ekitaka, abangaka eloko moko te mpo na ndako na ye, pamba te bato nyonso kati na ndako na ye balataka bilamba ya malili.
Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
22 Asalaka babulangeti mpo na mbeto na ye mpe alataka bilamba na ye ya lino ya kitoko mpe ya motane.
Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
23 Bapesaka mobali na ye lokumu, na ekuke ya engumba, tango avandaka elongo na bakambi ya mokili.
Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
24 Asalaka bilamba ya lino mpe atekaka yango, asalaka mombongo ya mikaba.
Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
25 Alataka lokola elamba: molende na mosala mpe lokumu; mikolo ya lobi ebangisaka ye te, asekaka nde yango.
Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
26 Alobaka na bwanya, mpe lolemo na ye epesaka malakisi na bolingo.
Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
27 Azalaka na bokebi na makambo nyonso oyo elekaka na ndako na ye, mpe aliaka lipa na bogoyigoyi te.
Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
28 Bana na ye bakotelema mpo na kokumisa ye, mpe tala ndenge mobali na ye mpe akumisaka ye:
Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
29 « Basi ebele basalaka makambo ya lokumu; kasi yo, oleki bango nyonso! »
»Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
30 Bonzenga ya elongi ekosaka, mpe kitoko ya nzoto ezalaka pamba; kasi mwasi oyo atosaka Yawe, ye nde abongi na lokumu.
Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
31 Bopesa ye bambuma ya misala na ye! Tika ete bapesa ye lokumu, na bikuke ya engumba, mpo na misala nyonso oyo asalaka!
Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
