< Masese 31 >
1 Maloba ya mokonzi Lemweli, mateya oyo mama na ye ateyaki ye:
Worte des Königs Lemuel; die Lehre, die seine Mutter ihm gab:
2 Eh mwana na ngai ya mobali, mwana oyo abimi na libumu na ngai, mwana mobali oyo nalapelaka ndayi:
Was soll ich dir raten, mein Sohn, du Sohn meines Leibes, du Sohn meiner Gelübde?
3 Kosilisa makasi na yo na basi te, komitika te na basi oyo bapengwisaka bakonzi!
Opfere nicht den Weibern deine Kraft, noch deine Zeit denen, welche die Könige entnerven!
4 Eh Lemweli, ebongi te mpo na bakonzi; te, ebongi te mpo na bato minene kotuna: « Wapi masanga ya makasi? »
Es ziemt sich für Könige nicht, Lemuel, es ziemt sich für Könige nicht, Wein zu trinken, noch für Fürsten der Hang zu berauschendem Getränk!
5 Noki te soki bameli yango, bakobosana mibeko mpe bakokata na bosembo te makambo ya banyokolami.
Sie könnten über dem Trinken das Gesetz vergessen und ein falsches Urteil fällen all dem unglücklichen Volk.
6 Pesa masanga ya makasi epai ya bato oyo balingi kokufa, mpe vino epai ya bato oyo bazali kotungisama na motema.
Gebt starkes Getränk denen, die untergehen, und Wein den betrübten Seelen!
7 Tika bango bamela mpo ete babosana pasi na bango mpe batika kokanisa lisusu minyoko na bango.
So können sie über dem Trinken ihre Armut vergessen und brauchen nicht mehr an ihr Leid zu denken.
8 Fungola monoko na yo mpo na kolobela bato oyo bazali na makoki ya koloba te, mpe mpo na kolongisa bato oyo bazanga basungi.
Tue deinen Mund auf für den Stummen, für das Recht aller Verlassenen!
9 Fungola monoko na yo mpe sambisa na bosembo, bundela babola mpe bato oyo bakelela.
Tue deinen Mund auf, richte recht und verteidige den Elenden und Armen!
10 Nani akoki komona mwasi ya lokumu? Azali na motuya koleka babiju ya talo.
Ein wackeres Weib (wer findet es?) ist weit mehr wert als köstliche Perlen!
11 Mobali na ye atielaka ye motema mpe azangaka te biloko ya motuya.
Auf sie verläßt sich ihres Mannes Herz, und an Gewinn mangelt es ihm nicht.
12 Tango nyonso ya bomoi na ye, apesaka mobali na ye esengo, kasi mawa te;
Sie erweist ihm Gutes und nichts Böses ihr ganzes Leben lang.
13 alukaka bapwale ya meme mpe basinga ya lino, bongo maboko na ye etongaka yango na esengo.
Sie zieht Wolle und Flachs und verarbeitet es mit willigen Händen.
14 Azali lokola masuwa ya bato ya mombongo, akendaka koluka bilei na ye mosika;
Wie die Handelsschiffe bringt sie ihr Brot aus der Ferne herbei.
15 alamukaka wana butu ezali nanu, abongisaka bilei mpo na ndako na ye mpe akabolelaka basali na ye ya basi misala.
Bevor der Morgen graut, ist sie schon auf und gibt Speise heraus für ihr Haus und befiehlt ihren Mägden.
16 Soki asepeli na elanga, asombaka yango; mpe na mbuma ya misala na ye, alonaka elanga ya vino.
Sie trachtet nach einem Acker und erwirbt ihn auch; mit dem Ertrag ihrer Hände pflanzt sie einen Weinberg an.
17 Akangaka loketo na ye makasi mpe akembisaka maboko na ye na mosala.
Sie gürtet ihre Lenden mit Kraft und stählt ihre Arme.
18 Amonaka ete mombongo na ye etambolaka malamu; mpe kino na butu, mwinda na ye ekokufa te.
Sie sieht, daß ihre Arbeit gedeiht; ihr Licht geht auch des Nachts nicht aus.
19 Maboko na ye esimbaka mitonga oyo batongelaka, mpe misapi na ye etongaka bilamba.
Sie greift nach dem Spinnrocken, und ihre Hände fassen die Spindel.
20 Afungolaka loboko na ye mpo na kokabela babola, mpe asembolaka yango mpo na kosunga bato bakelela.
Sie tut ihre Hand dem Unglücklichen auf und reicht ihre Hände dem Armen.
21 Tango mvula ya pembe ekitaka, abangaka eloko moko te mpo na ndako na ye, pamba te bato nyonso kati na ndako na ye balataka bilamba ya malili.
Vor dem Schnee ist ihr nicht bange für ihr Haus, denn ihr ganzes Haus ist in Scharlach gekleidet.
22 Asalaka babulangeti mpo na mbeto na ye mpe alataka bilamba na ye ya lino ya kitoko mpe ya motane.
Sie macht sich selbst Decken; Linnen und Purpur ist ihr Gewand.
23 Bapesaka mobali na ye lokumu, na ekuke ya engumba, tango avandaka elongo na bakambi ya mokili.
Ihr Mann ist wohlbekannt in den Toren, wenn er unter den Ältesten des Landes sitzt.
24 Asalaka bilamba ya lino mpe atekaka yango, asalaka mombongo ya mikaba.
Sie macht Hemden und verkauft sie und liefert dem Händler Gürtel.
25 Alataka lokola elamba: molende na mosala mpe lokumu; mikolo ya lobi ebangisaka ye te, asekaka nde yango.
Kraft und Würde ist ihr Gewand, und sie lacht des künftigen Tages.
26 Alobaka na bwanya, mpe lolemo na ye epesaka malakisi na bolingo.
Ihren Mund öffnet sie mit Weisheit, und freundliche Unterweisung ist auf ihrer Zunge.
27 Azalaka na bokebi na makambo nyonso oyo elekaka na ndako na ye, mpe aliaka lipa na bogoyigoyi te.
Sie behält ihre Haushaltung im Auge und ißt nie das Brot der Faulheit.
28 Bana na ye bakotelema mpo na kokumisa ye, mpe tala ndenge mobali na ye mpe akumisaka ye:
Ihre Söhne wachsen heran und preisen sie glücklich; ihr Mann rühmt sie ebenfalls:
29 « Basi ebele basalaka makambo ya lokumu; kasi yo, oleki bango nyonso! »
«Viele Töchter sind wackere Frauen geworden; aber du übertriffst sie alle!»
30 Bonzenga ya elongi ekosaka, mpe kitoko ya nzoto ezalaka pamba; kasi mwasi oyo atosaka Yawe, ye nde abongi na lokumu.
Anmut besticht und Schönheit vergeht; ein Weib, das den HERRN fürchtet, soll man loben.
31 Bopesa ye bambuma ya misala na ye! Tika ete bapesa ye lokumu, na bikuke ya engumba, mpo na misala nyonso oyo asalaka!
Gebt ihr von den Früchten ihres Wirkens, und ihre Werke werden sie loben in den Toren!