Masese 24
1 Kolulaka te bato oyo basalaka mabe mpe kolukaka te kozala elongo na bango,
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 pamba te mitema na bango ekanisaka kaka kosala mabe, mpe bibebu na bango eyeisaka kaka mobulu soki elobi.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 Ndako etongamaka na nzela ya bwanya, mpe elendisamaka na nzela ya mayele.
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 Bashambre ekotondisama na biloko nyonso ya talo mpe ya kitoko na nzela ya boyebi.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 Moto ya bwanya atondi na nguya, moto oyo azalaka na boyebi alendisaka nguya na ye.
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 Pamba te kolonga na etumba esengaka bwanya, mpe lobiko ezalaka kati na motango ebele ya bapesi toli.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Bwanya ezalaka likolo mingi mpo na zoba, yango wana azalaka te na likambo ya koloba kati na mayangani oyo esalemaka pembeni ya ekuke.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 Moto oyo asalaka mabongisi ya kosala mabe akokende sango lokola moteki baninga.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 Mabongisi ya bozoba ezali masumu, mpe bato bayinaka motioli.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 Soki omilembisi na mokolo ya pasi, makasi na yo ekozala pamba.
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 Kangola bato oyo bazali komema bango na kufa, mpe bikisa bato oyo bazali kokende na kufa lokola bato oyo balangwe masanga.
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 Soki olobi: « Tala, toyebaki likambo moko te kati na makambo oyo nyonso; » boni, Ye oyo amekaka mitema asosolaka yango te? Ye oyo abatelaka molimo na yo ayebaka yango te? Afutaka te moto na moto kolanda misala na ye?
Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 Mwana na ngai, lia mafuta ya nzoyi, pamba te ezalaka kitoko! Mwa ndambo ya mafuta ya nzoyi ekozala elengi na lolemo na yo.
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 Yeba lisusu ete bwanya ezali elengi mpo na molimo na yo; soki ozwi yango, yeba ete lobi na yo ekozala malamu, mpe elikya na yo ekozala ya pamba te.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 Yo moto mabe, komeka te kotia mitambo kati na ndako ya moto ya sembo, mpe komeka te kopanza yango,
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 pamba te ata soki moto ya sembo akweyi mbala sambo, akotelema kaka; nzokande pasi ekweyisaka moto mabe.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Soki monguna na yo akweyi, kosepela te; mpe soki apengwi, tika ete motema na yo esepela te;
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 noki te Yawe akomona, akosepela te mpe akokitisela yo kanda na Ye.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Kosilika te likolo ya bato oyo basalaka mabe, kolula te bato mabe;
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 pamba te lobi ya malamu ekozala te mpo na moto oyo asalaka mabe, mpe mwinda ya bato mabe ekokufa.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 Mwana na ngai, tosaka Yawe mpe mokonzi, kosanganaka te na batomboki,
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 pamba te bango mibale bakoki kotindela batomboki pasi na pwasa. Bongo, nani ayebi pasi oyo bakoki kotinda?
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände?
23 Makambo oyo mpe ezali toli ya bato ya bwanya: Kopona bilongi, kati na kosambisa, ezali malamu te.
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Moto oyo alobaka na moto mabe: « Ozali moto ya sembo, » bato bakolakela ye mabe, mpe bikolo ekotombokela ye.
Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 Kasi bato oyo bapamelaka moto mabe bakozala malamu mpe lipamboli ekozala likolo na bango.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 Eyano ya solo ezali lokola beze ya bibebu.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Bongisa libanda ya mosala na yo, bongisa bilanga na yo, bongo na sima, tonga ndako na yo.
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Kotatola na pamba te mpo na kosala moninga na yo mabe; mpo na nini olingi kosalela bibebu na yo na lokuta?
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 Kolobaka te: « Nakosala ye ndenge asali ngai, nakozongisela ye kolanda makambo oyo ye asali. »
Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
30 Nalekaki pembeni ya elanga ya moto ya goyigoyi, mpe pembeni ya elanga ya vino ya moto oyo azangi mayele;
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 bongo, tala ndenge etondi na banzube, tala ndenge matiti mabe ezipi yango, mpe mir na yango ya mabanga ebukani.
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 Tango natiaki makanisi na ngai kati na makambo oyo namonaki, nazwaki mayele oyo:
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 mwa pongi moke, mwa kopema moke, mwa kokanga maboko moke mpo na kolala,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 bobola ekoyela yo na pwasa lokola moleki nzela, mpe pasi ekoyela yo lokola moyibi.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
