< Masese 23 >
1 Soki ovandi mpo na kolia mesa moko elongo na mokonzi, tala malamu moto oyo azali liboso na yo.
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 Tia mbeli na mongongo na yo soki ozalaka lokoso.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Kolula te bilei na ye ya kitoko, pamba te, tango mosusu, ezali na yango bololo.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Koboma nzoto te mpo na koluka kozwa bomengo, kotia mayele na yo te kati na yango.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 Tango okobwaka miso na ngambo ya bomengo, ekobunga, pamba te ezalaka na mapapu mpe epumbwaka na likolo makasi lokola mpongo.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Kolia te bilei ya moto oyo azali kotala yo na miso mabe mpe kolula te bilei na ye ya kitoko,
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 pamba te azalaka ndenge makanisi ya motema na ye ezali. Alobaka: « Lia mpe mela, » kasi motema na ye ezali elongo na yo te.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Okosanza eteni oyo oliaki, mpe maloba na yo ya kitoko ekokende pamba.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Kolobaka na zoba te, pamba te akotiola bwanya ya maloba na yo.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Kozongisa te na sima mondelo ya kala mpe kokota te na bilanga ya bana bitike,
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 pamba te Molobeli na bango azalaka makasi, akozwa makambo na bango na maboko mpo na kotelemela yo.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Tika ete motema na yo endimaka kotosa mibeko, mpe matoyi na yo eyokaka maloba ya boyebi!
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Kozangisa te kopesa mwana etumbu; soki obeti ye fimbu, akokufa te.
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
14 Na kobeta ye fimbu, okokangola molimo na ye na lifelo. (Sheol )
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol )
15 Mwana na ngai, soki motema na yo ezali na bwanya, motema na ngai ekozala na esengo.
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 Solo, bomoto na ngai nyonso ekotonda na esengo, soki bibebu na yo elobi makambo ya sembo.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Tika ete motema na yo elulaka te bato ya masumu, kasi zalaka tango nyonso na posa makasi ya kotosa Yawe;
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 pamba te suka na yo ekozala solo malamu mpe elikya na yo ekozala ya pamba te.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 Mwana na ngai, yoka mpe zala na bwanya, batela motema na yo kati na nzela ya sembo.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Kozala esika moko te na balangwi masanga to na bato ya lokoso,
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 pamba te balangwi masanga mpe bato na lokoso bakomaka babola, mpe bogoyigoyi ekolatisa bango bilamba epasuka.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Yokela tata oyo aboti yo, mpe kotiola mama na yo te ata soki anuni.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Luka bosolo, kasi koteka yango te; sala se bongo na bwanya, na mateya mpe na mayele.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Tata ya moto ya sembo akozala na esengo mingi, mpe moto oyo abota mwana ya bwanya akosepela kati na ye.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Tika ete tata na yo mpe mama na yo basepela! Tika ete mama oyo abota yo azala na esengo!
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Mwana na ngai ya mobali, pesa ngai motema na yo, mpe tika ete miso na yo esepela na nzela na ngai!
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Pamba te mwasi ya ndumba azali lokola libulu ya monene, mpe mwasi ya mopaya azali lokola libulu ya mozindo.
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Mwasi ya ndumba atelemaka na ekenge lokola moyibi mpe akomisaka mibali bazoba koleka.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Mpo na nani: « Ah ngai, mawa! » Mpo na nani: « Eh! » Mpo na nani koswanaswana? Mpo na nani kolelalela? Mpo na nani kowelana ezanga tina? Mpo na nani kotelisa miso?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Mpo na bato oyo bawumelaka liboso ya masanga ya vino, mpo na bato oyo bamelaka masanga ya makasi.
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Kotalaka te masanga ya vino tango ezali motane, tango ezali kongala kati na kopo mpe kokita na pete na mongongo.
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Na suka na yango, ekoswa yo lokola nyoka mpe ekotia yo minu lokola etupa.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Miso na yo ekomona biloko na ndenge ya kokamwa, mpe motema na yo ekobimisa makambo ya bozoba.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Boye, okokoma lokola moto oyo alali kati na ebale monene, mpe lokola moto oyo alali na songe ya nzete ya molayi.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Okoloba: « Babeti ngai, kasi nazali koyoka pasi te; babeti ngai fimbu, kasi nazali koyoka eloko te! Tango nini nakolamuka? Nakozongela lisusu komela vino. »
»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»