Masese 23
1 Soki ovandi mpo na kolia mesa moko elongo na mokonzi, tala malamu moto oyo azali liboso na yo.
När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
2 Tia mbeli na mongongo na yo soki ozalaka lokoso.
Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
3 Kolula te bilei na ye ya kitoko, pamba te, tango mosusu, ezali na yango bololo.
Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
4 Koboma nzoto te mpo na koluka kozwa bomengo, kotia mayele na yo te kati na yango.
Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
5 Tango okobwaka miso na ngambo ya bomengo, ekobunga, pamba te ezalaka na mapapu mpe epumbwaka na likolo makasi lokola mpongo.
Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
6 Kolia te bilei ya moto oyo azali kotala yo na miso mabe mpe kolula te bilei na ye ya kitoko,
Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
7 pamba te azalaka ndenge makanisi ya motema na ye ezali. Alobaka: « Lia mpe mela, » kasi motema na ye ezali elongo na yo te.
Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
8 Okosanza eteni oyo oliaki, mpe maloba na yo ya kitoko ekokende pamba.
Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
9 Kolobaka na zoba te, pamba te akotiola bwanya ya maloba na yo.
Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
10 Kozongisa te na sima mondelo ya kala mpe kokota te na bilanga ya bana bitike,
För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
11 pamba te Molobeli na bango azalaka makasi, akozwa makambo na bango na maboko mpo na kotelemela yo.
Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
12 Tika ete motema na yo endimaka kotosa mibeko, mpe matoyi na yo eyokaka maloba ya boyebi!
Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
13 Kozangisa te kopesa mwana etumbu; soki obeti ye fimbu, akokufa te.
Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Du slår honom med ris; men du friar hans själ ifrå helvetet. (Sheol h7585)
15 Mwana na ngai, soki motema na yo ezali na bwanya, motema na ngai ekozala na esengo.
Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
16 Solo, bomoto na ngai nyonso ekotonda na esengo, soki bibebu na yo elobi makambo ya sembo.
Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
17 Tika ete motema na yo elulaka te bato ya masumu, kasi zalaka tango nyonso na posa makasi ya kotosa Yawe;
Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
18 pamba te suka na yo ekozala solo malamu mpe elikya na yo ekozala ya pamba te.
Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
19 Mwana na ngai, yoka mpe zala na bwanya, batela motema na yo kati na nzela ya sembo.
Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
20 Kozala esika moko te na balangwi masanga to na bato ya lokoso,
Var icke ibland drinkare och slösare;
21 pamba te balangwi masanga mpe bato na lokoso bakomaka babola, mpe bogoyigoyi ekolatisa bango bilamba epasuka.
Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
22 Yokela tata oyo aboti yo, mpe kotiola mama na yo te ata soki anuni.
Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
23 Luka bosolo, kasi koteka yango te; sala se bongo na bwanya, na mateya mpe na mayele.
Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
24 Tata ya moto ya sembo akozala na esengo mingi, mpe moto oyo abota mwana ya bwanya akosepela kati na ye.
Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
25 Tika ete tata na yo mpe mama na yo basepela! Tika ete mama oyo abota yo azala na esengo!
Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
26 Mwana na ngai ya mobali, pesa ngai motema na yo, mpe tika ete miso na yo esepela na nzela na ngai!
Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
27 Pamba te mwasi ya ndumba azali lokola libulu ya monene, mpe mwasi ya mopaya azali lokola libulu ya mozindo.
Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
28 Mwasi ya ndumba atelemaka na ekenge lokola moyibi mpe akomisaka mibali bazoba koleka.
Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
29 Mpo na nani: « Ah ngai, mawa! » Mpo na nani: « Eh! » Mpo na nani koswanaswana? Mpo na nani kolelalela? Mpo na nani kowelana ezanga tina? Mpo na nani kotelisa miso?
Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
30 Mpo na bato oyo bawumelaka liboso ya masanga ya vino, mpo na bato oyo bamelaka masanga ya makasi.
Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
31 Kotalaka te masanga ya vino tango ezali motane, tango ezali kongala kati na kopo mpe kokita na pete na mongongo.
Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
32 Na suka na yango, ekoswa yo lokola nyoka mpe ekotia yo minu lokola etupa.
Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
33 Miso na yo ekomona biloko na ndenge ya kokamwa, mpe motema na yo ekobimisa makambo ya bozoba.
Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
34 Boye, okokoma lokola moto oyo alali kati na ebale monene, mpe lokola moto oyo alali na songe ya nzete ya molayi.
Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
35 Okoloba: « Babeti ngai, kasi nazali koyoka pasi te; babeti ngai fimbu, kasi nazali koyoka eloko te! Tango nini nakolamuka? Nakozongela lisusu komela vino. »
De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
