Masese 20
1 Vino elobisaka bato maloba ya soni, masanga ya makasi ememaka mobulu; moto nyonso oyo amipesaka na yango akotikala te kokoma moto ya bwanya.
En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav.
2 Somo oyo mokonzi apesaka ezali lokola koganga ya nkosi; moto oyo apesaka ye kanda amilukelaka ye moko pasi.
Såsom ett ungt lejons rytande är den skräck en konung ingiver; den som ådrager sig hans vrede har förverkat sitt liv.
3 Koboya koswana epesaka moto lokumu, kasi moto oyo azangi mayele amipesaka na yango.
Det är en ära för en man att hålla sig ifrån kiv, den oförnuftige söker alltid strid.
4 Moto ya goyigoyi asalaka bilanga te likolo ya kobanga malili; boye na tango ya kobuka mbuma, alukaka mpe kobuka, kasi akozwa eloko te.
När hösten kommer, vill den late icke plöja; därför söker han vid skördetiden förgäves efter frukt.
5 Makanisi ya motema ya moto ezalaka lokola ebale ya mozindo, moto ya mayele alukaka kotoka kati na yango.
Planerna i en mans hjärta äro såsom ett djupt vatten, men en man med förstånd hämtar ändå upp dem.
6 Bato ebele batatolaka bolamu na bango, kasi nani akomona moto ya sembo?
Många finnas, som ropa ut var och en sin barmhärtighet; men vem kan finna en man som är att lita på?
7 Moyengebene atambolaka na bosembo na ye; boye sima na ye, bana na ye bakozala bato ya esengo.
Den som vandrar i ostrafflighet såsom en rättfärdig man, hans barn går det val efter honom.
8 Soki mokonzi avandi na kiti mpo na kosambisa, miso na ye ebenganaka mabe nyonso.
En konung, som sitter på domarstolen, rensar med sina ögons kastskovel bort allt vad ont är.
9 Nani akoki koloba: « Nabatelaka motema na ngai peto, nazali peto, nazali na masumu te? »
Vem kan säga: »Jag har bevarat mitt hjärta rent, jag är fri ifrån synd»?
10 Kilo mibale mpe bimekelo mibale, nyonso ezali nkele na miso ya Yawe.
Två slags vikt och två slags mått, det ena som det andra är en styggelse för HERREN.
11 Bayebaka elenge mobali na nzela ya misala na ye, soki ezaleli na ye ezali peto mpe sembo.
Redan barnet röjer sig i sina gärningar, om dess vandel är rättskaffens och redlig.
12 Ezala litoyi oyo eyokaka to liso oyo emonaka, ezali Yawe nde asalaki nyonso mibale.
Örat, som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har HERREN gjort.
13 Kolingaka pongi te, noki te okokoma mobola; sala ete miso na yo ezalaka ya kofungwama, mpe okozanga te bilei ya kobomba.
Älska icke sömn, på det att du icke må bliva fattig; håll dina ögon öppna, så får du bröd till fyllest.
14 Moto oyo asombaka biloko alobaka: « Biloko oyo ezali mabe! Ezali malamu te! » Kasi soki akei, atombolaka mapeka mpo na biloko oyo azwi.
»Uselt, uselt», säger köparen; men när han går sin väg, rosar han sitt köp.
15 Wolo mpe babiju ezalaka na yango ebele, kasi bibebu oyo ebimisaka boyebi eleki na motuya.
Man må hava guld, så ock pärlor i myckenhet, den dyrbaraste klenoden äro dock läppar som tala förstånd.
16 Kamata elamba ya moto oyo alapi ndayi mpo na niongo ya moto mosusu; bomba yango lokola ndanga soki alapi ndayi mpo na mwasi mopaya.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för de främmandes skull.
17 Bilei oyo ezwami na nzela ya lokuta ezalaka elengi na monoko ya moto, kasi, na sima, monoko na ye etondaka na zelo.
Orättfånget bröd smakar mannen ljuvligt, men efteråt bliver hans mun full av stenar.
18 Soki ozali kosala mabongisi, tunaka toli; mpe soki olingi kobunda bitumba, zala na ekenge mpe na mayele.
Planer hava framgång, när de äro väl överlagda, och med rådklokhet må man föra krig.
19 Moto ya bilobaloba abimisaka basekele; yango wana kima bato oyo balobaka mingi.
Den som går med förtal, han förråder hemligheter; med den som är lösmunt må du ej giva dig i lag.
20 Moto oyo alakelaka tata to mama na ye mabe, mwinda na ye ekokufa kati na molili.
Den som uttalar förbannelser över fader eller moder, hans lampa skall slockna ut mitt i mörkret.
21 Bomengo oyo moto azwi noki-noki na ebandeli ekopambolama te na suka.
Det förvärv man i förstone ävlas efter, det varder på sistone icke välsignat.
22 Kolobaka te: « Nakozongisa mabe na mabe oyo basali ngai! » Kasi talela Yawe, mpe akobikisa yo.
Säg icke: »Jag vill vedergälla ont med ont»; förbida HERREN, han skall hjälpa dig.
23 Kilo oyo ekesana na kilo mosusu ezalaka nkele na miso ya Yawe, mpe emekelo kilo ya lokuta ezalaka eloko ya malamu te.
Tvåfaldig vikt är en styggelse för HERREN, och falsk våg är icke något gott.
24 Ezali Yawe nde atambolisaka matambe ya moto; bongo ndenge nini moto akoki kososola ye moko nzela na ye?
Av HERREN bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.
25 Ezali motambo mpo na moto koloba na lombangu: « Eloko oyo ebulisami mpo na Yawe, » mpe kokanisa sima na ye kolapa ndayi.
Det är farligt för en människa att obetänksamt helga något och att överväga sina löften, först när de äro gjorda.
26 Mokonzi ya bwanya abenganaka bato mabe mpe azangaka te kopesa bango etumbu.
En vis konung rensar bort de ogudaktiga såsom med en kastskovel och låter tröskhjulet gå över dem.
27 Molimo ya moto ezali mwinda oyo Yawe apesi ye; esosolaka bozindo nyonso ya motema ya moto.
Anden i människan är en HERRENS lykta; den utrannsakar alla hjärtats innandömen.
28 Bolamu mpe solo ebatelaka mokonzi; alendisaka bokonzi na ye na nzela ya bolamu.
Mildhet och trofasthet äro en konungs vakt; genom mildhet stöder han sin tron.
29 Makasi ezali biju ya bilenge, mpe suki ya pembe ezali lokumu ya mibange.
De ungas ära är deras kraft, och de gamlas prydnad äro deras grå hår.
30 Bapota elongolaka mabe, mpe bafimbu esukolaka bozindo ya molimo ya moto.
Sår som svida rena från ondska, ja, tuktan renar hjärtats innandömen.
