Masese 18
1 Moyimi alukaka kaka kosepelisa baposa na ye, atelemelaka bososoli nyonso.
Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.
2 Moto oyo azangi mayele asepelaka te kozwa tango ya kokanisa, kasi asepelaka kaka kotalisa makanisi ya motema na ye.
Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.
3 Soki moto mabe ayei, kotiola mpe eyaka; soki soni eyei, kofinga mpe eyaka.
Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.
4 Maloba ya monoko ya moto ezalaka lokola mayi ya mozindo; etima ya bwanya ezalaka lokola mayi ya ebale oyo etondi makasi.
Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.
5 Ezali malamu te kolongisa moto mabe mpe kokweyisa moyengebene, kati na kosambisama.
Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.
6 Bibebu ya moto oyo azangi mayele eyeisaka koswana, mpe monoko na ye eyeisaka fimbu.
Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.
7 Monoko ya moto oyo azangi mayele ememelaka ye kufa, mpe bibebu na ye ezalaka motambo mpo na molimo na ye moko.
Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.
8 Maloba ya moto ya songisongi ezalaka lokola bilei ya kitoko, ekitaka na esengo kino na libumu.
Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
9 Moto oyo azongaka sima na mosala na ye azali ndeko ya mobebisi.
Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.
10 Kombo ya Yawe ezali lokola ndako molayi batonga makasi; moyengebene akimelaka kuna mpe azwaka ebombamelo ya makasi.
HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.
11 Bomengo ya mozwi ezali engumba na ye, oyo batonga makasi; akanisaka ete ezali lokola mir ya molayi.
Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.
12 Liboso ete moto akweya, motema na ye ekomaka na lolendo; kasi komikitisa eyaka liboso ya nkembo.
Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.
13 Kopesa eyano liboso ya koyoka ezali liboma mpe bozoba.
Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.
14 Kimia kati na motema elendisaka moto na tango ya bokono, kasi nani akokoka kolendisa motema oyo etutami?
Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?
15 Motema ya moto ya mayele ezwaka mayele, mpe litoyi ya moto ya bwanya elukaka boyebi.
Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.
16 Kado efungolelaka moto oyo apesi yango nzela mpe ekotisaka ye liboso ya bato minene.
Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.
17 Moto ya liboso na kosamba amonanaka lokola nde alongi; kasi soki moto oyo azali kosamba na ye ayei, akotelemela ye.
Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.
18 Zeke esilisaka koswana mpe ekataka makambo kati na bato ya makasi.
Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.
19 Kokota lisusu na motema ya ndeko oyo osali mabe ezalaka pasi koleka kokota na engumba batonga makasi; mpe koswana na moto ezali lokola kokanga bikuke ya ndako batonga makasi na bibende ya minene.
En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.
20 Moto atondisaka libumu na ye na nzela ya mbuma ya monoko na ye mpe akotonda na lifuti ya bibebu na ye.
Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.
21 Kufa mpe bomoi ezali na se ya nguya ya lolemo; moto oyo alingaka lolemo akolia mbuma na yango.
Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.
22 Mobali oyo azwi mwasi ya malamu azwi bomengo, azwi ngolu kowuta epai na Yawe.
Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.
23 Mobola alobaka na mongongo ya kobondela, kasi mozwi azongisaka eyano na lolendo.
Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.
24 Moto oyo azalaka na balingami ebele amitiaka na pasi, kasi ezali na molingami moko ya motema, oyo aleki ata ndeko.
Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.
