Masese 16
1 Motema ya moto esalaka mabongisi, kasi eyano ewutaka epai na Yawe.
En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2 Nzela nyonso ya moto emonanaka peto na miso na ye, kasi Yawe nde amekaka mitema.
Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3 Pesa misala na yo epai na Yawe, mpe mabongisi na yo ekokokisama.
Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4 Yawe asalaka makambo nyonso na tina, ezala bato mabe, asala bango mpo na mokolo ya pasi.
HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5 Moto nyonso ya lolendo azalaka nkele na miso ya Yawe; solo, akozanga te kozwa etumbu.
En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6 Bolingo mpe bosembo elongolaka mbeba; kotosa Yawe etindaka moto kokima mabe.
Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7 Soki Yawe asepeli na nzela ya moto, akoyokanisa ye na banguna na ye.
Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8 Kozwa biloko moke kati na bosembo ezali malamu koleka kozwa bomengo ebele kati na nzela ya mabe.
Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9 Motema ya moto esalaka mabongisi, kasi ezali Yawe nde asalaka ete ekokisama to te.
Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10 Maloba ya mokonzi ezali lokola Liloba na Nzambe, ekweyaka te kati na kosambisama.
Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11 Emekelo kilo ya sembo mpe basani oyo bamekelaka kilo ezali ya Yawe, mpe kilo nyonso ya saki ezali likambo na Ye.
Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12 Ezali malamu te mpo na mokonzi kosala mabe, pamba te bokonzi elendisamaka nde na nzela ya bosembo.
En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13 Bakonzi balingaka maloba ya solo, mpe bapesaka moto oyo alobaka na bosembo lokumu.
Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14 Kanda ya mokonzi ememaka na kufa, kasi moto ya bwanya ayebaka kokitisa yango.
Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15 Soki elongi ya mokonzi ezali kongenga, elingi koloba: bomoi. Bolamu na ye ezali lokola lipata ya mvula ya eleko ya suka.
När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16 Bwanya ezali malamu koleka wolo, mpe kozwa mayele ezali na litomba koleka palata.
Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17 Bato ya sembo batambolaka na nzela oyo epesaka mabe mokongo. Moto oyo abatelaka motema na ye abatelaka nde bomoi na ye.
De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18 Lolendo eyaka liboso ya kobebisama, mpe komimatisa eyaka liboso ya kokweyisama.
Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19 Kozala moto ya komikitisa mpe kozala elongo na bato bakelela ezali malamu koleka kokabola bomengo ya bitumba elongo na bato ya lolendo.
Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20 Moto oyo akanisaka na tina na makambo amonaka bolamu. Esengo na moto oyo atiaka elikya na Yawe.
Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21 Babengaka moto oyo azali na motema ya bwanya moto ya mayele, mpe bibebu ya kimia ebakisaka boyebi.
Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22 Mayele ezali etima ya bomoi mpo na bato oyo bazali na yango, kasi bozoba ezali etumbu mpo na bazoba.
En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23 Motema ya moto ya bwanya ekomisaka monoko na ye mayele, mpe bibebu na ye ebakisaka boyebi.
Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24 Maloba ya elengi ezalaka lokola mafuta ya nzoyi, epesaka kimia na motema mpe lobiko na mikuwa.
Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25 Nzela mosusu emonanaka sembo na miso ya bato, nzokande, na suka, ememaka na kufa.
Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26 Nzala etindaka mosali ete asala mosala, monoko na ye etindikaka ye na mosala.
Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27 Moto ya Beliali abongisaka kosala mabe, mpe maloba na ye ezali lokola moto oyo etumbaka.
Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28 Moto mabe alonaka koswana, moto ya songisongi akabolaka baninga.
En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29 Moto ya mobulu abendaka moninga na ye mpe atambolisaka ye na nzela ya mabe.
Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30 Moto oyo akangi miso mpe bibebu na ye mpo na kosala mabongisi ya mabe asili kosala masumu.
Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31 Suki ya pembe ezali motole ya nkembo; bazwaka yango na nzela ya bosembo.
En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32 Moto oyo akangaka motema azali makasi koleka elombe, mpe moto oyo ayebi komikanga azali makasi koleka moto oyo abotolaka bingumba.
Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33 Bakobetaka zeke kati na elamba ya Nganga-Nzambe, kasi mikano nyonso ewutaka na Yawe.
Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
