Masese 14
1 Mwasi ya bwanya atongaka ndako na ye, kasi mwasi oyo azangi mayele abukaka yango na maboko na ye moko.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Moto oyo atambolaka alima atosaka Yawe, kasi moto oyo nzela na ye etengama-tengama atiolaka Ye.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 Kati na monoko ya moto oyo azangi mayele, ezalaka na nzete ya lolendo, kasi bibebu ya moto ya bwanya ebatelaka ye.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Esika oyo ezalaka na ngombe te, elielo mpe ezalaka na eloko te, pamba te ezali makasi ya bangombe nde epesaka bomengo.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Motatoli ya sembo akosaka te, kasi motatoli ya mabe alobaka lokuta.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Motioli alukaka bwanya mpe azwaka yango te, kasi boyebi eyaka na pete epai na moto ya mayele.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Zala mosika ya zoba, pamba te okotikala kozwa boyebi te na bibebu na ye.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Bwanya ya moto ya mayele esosolisaka ye nzela na ye, kasi bozoba ya bato oyo bazangi mayele: lokuta.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Bazoba balingaka te kosenga bolimbisi, kasi ngolu na Nzambe ezalaka kati na bato ya sembo.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Motema eyebaka pasi na yango moko, moko te akoki kokabola na yango esengo.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 Ndako ya moto mabe ekobukana, kasi ndako ya kapo ya bayengebene ekofuluka.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Nzela mosusu emonanaka sembo na miso ya bato, nzokande, na suka, ememaka na kufa.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Ezala kati na koseka, motema ekoki kozala na mawa, mpe esengo ekoki kosuka na mawa.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Bato oyo batambolaka na boyengebene te bakozwa lifuti kolanda misala na bango, kasi moto ya sembo mpe akozwa lifuti kolanda misala na ye.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Moto oyo azangi mayele andimaka makambo nyonso oyo balobaka, kasi moto ya mayele atambolaka na bokebi.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Moto ya bwanya abangaka mabe mpe akimaka yango, kasi zoba atombokaka, na elikya nyonso.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Moto oyo asilikaka noki asalaka makambo ya bozoba, mpe bayinaka moto ya mayele mabe.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Bato oyo bazangi mayele bazwaka bozoba lokola libula, kasi bato ya mayele bazwaka boyebi lokola motole.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Bato mabe bakofukama liboso ya bato ya malamu, bato ya mitema mabe bakofukama na ekuke ya bato ya sembo.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Mobola ayinamaka ata epai na moninga na ye moko, kasi mozwi azalaka na baninga ebele.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Moto oyo atiolaka moninga na ye asalaka lisumu, kasi esengo na moto oyo asalaka bato bakelela bolamu.
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Boni, bato oyo babongisaka kosala mabe bazali na libunga te? Kasi boboto mpe solo ezali epai ya bato oyo babongisaka kosala bolamu.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Mosala nyonso epesaka litomba, kasi maloba ya pamba ememaka na bobola.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Bozwi ya bato ya bwanya ezalaka lokola motole na bango, kasi bozoba ya bato oyo bazangi mayele ezalaka lokola liboma.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Motatoli oyo alobaka solo abikisaka bato ebele, kasi motatoli ya mabe alobaka lokuta.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Moto oyo atosaka Yawe akomaka na kondima makasi, mpe bana na ye bakozwa ekimelo.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Kotosa Yawe ezali etima ya bomoi, ekangolaka na mitambo ya kufa.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Kozala na bato ebele epesaka mokonzi lokumu, kasi mokonzi akweyaka soki azali na bato te.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Moto oyo asilikaka noki te azalaka mayele, kasi moto oyo akangaka motema te abimisaka bozoba na ye.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Motema oyo ezali na kimia epesaka bomoi na nzoto, kasi bilulela epolisaka mikuwa.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Moto oyo anyokolaka mobola atiolaka Mokeli ya mobola yango, kasi moto oyo asalelaka moto akelela bolamu apesaka Ye lokumu.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Babenganaka moto mabe mpo na mabe na ye, kasi moto ya sembo awumelaka na elikya kino ata na kufa.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Bwanya ewumelaka kati na motema ya moto oyo azali na bososoli; kasi boni, ekoyebana solo kati na bazoba?
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Bosembo etombolaka ekolo, kasi lisumu ememelaka bato soni.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Mokonzi asepelaka na mosali ya bwanya, kasi mosali oyo ayokisaka ye soni apelisaka kanda na ye.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
