Yobo 8

1 Bilidadi, moto ya Shuwa, azwaki maloba mpe alobaki:

Då svarade Bildad af Suah, och sade:

2 « Kino tango nini okokoba koloba makambo ya boye? Maloba na yo ezali te lokola mopepe makasi?

Huru länge vill du sådana tala, och låta dins muns tal hafva ett sådant högmod?

3 Boni, Nzambe abukaka mibeko, Nkolo-Na-Nguya-Nyonso abalolaka penza bosembo?

Menar du, att Gud dömmer orätt; eller den Allsmägtige skall vrida rätten?

4 Soki bana na yo basalaki masumu liboso na Ye, apesaki nde bango etumbu mpo na mabe na bango!

Om dine söner hafva syndat för honom, så hafver han förkastat dem för deras missgernings skull.

5 Kasi yo, soki oluki Nzambe, soki osengi ngolu epai na Nkolo-Na-Nguya-Nyonso,

Men om du i tid gifver dig in till Gud, och beder den Allsmägtiga;

6 soki ozali peto, soki ozali sembo, akotelema Ye moko, ata sik’oyo, mpo na kokata likambo na yo mpe kozongisela yo libula na yo, kolanda bosembo na yo.

Och om du äst ren och from, så varder han uppvakandes till dig, och varder åter upprättandes boningen för dina rättfärdighets skull;

7 Bozwi na yo ya kala ekomonana moke, pamba te bozwi oyo ekoya na sima ekozala monene koleka.

Och der du tillförene hafver haft litet, skall det härefter ganska mycket förökas.

8 Nabondeli yo, tuna bato oyo baleka liboso, kanisa mpe landela malamu bwanya ya batata na bango,

Ty fråga de slägter, som i förtiden varit hafva, och tag dig före att fråga deras fäder;

9 pamba te, biso, tozali bato ya lobi oyo ewuti koleka, toyebi eloko te, mpe mikolo na biso, awa na se, ezali kaka lokola elili.

Ty vi äre såsom i går komne, och vete intet; vårt lif är en skugge på jordene.

10 Bato ya kala bakoteya yo, bakoloba na yo, mpe, na bwanya na bango, bakobimisela yo mateya oyo:

De skola lära dig, och säga dig det, och gifva sitt tal före utaf sitt hjerta.

11 Boni, nzete ya papirisi ekoki penza kobota na esika oyo ezangi potopoto? Nzete oyo ebotaka na mayi ekoki solo kobota na esika ekawuka?

Icke kan säfvet växa, utan det står i vätsko; eller gräs växa utan vatten.

12 Ekawukaka liboso ya matiti nyonso, wana makasa na yango ezali nanu mobesu, ata bapikoli yango te.

Eljest, medan det än står i blomster, förr än det afhugget varder, förtorkas det, förr än man hö bergar.

13 Ndenge wana nde ezalaka, bomoi ya bato nyonso oyo babosanaka Nzambe; boye, elikya ya bato mabe ebebaka.

Så går allom dem som förgäta Gud, och de skrymtares hopp varder förtappadt;

14 Eloko oyo batielaka motema ekokatana, pamba te elikya na bango ezali lokola ndako ya limpulututu.

Ty hans tröst blifver omintet, och hans hopp såsom ett dvergsnät.

15 Ata batieli ndako na bango motema, esimbaka te; Ezala bakangami na yango, esimbaka kaka te.

Han förlåter sig på sitt hus, och skall dock icke, bestå; han skall hålla sig derintill, och dock icke beständig blifva.

16 Bazali lokola nzete ya mobesu na tango ya moyi makasi; mandalala na yango ezipaka elanga,

Det grönskas väl förr än solen kommer, och qvistar växa uti dess örtagård;

17 elingaka misisa na yango zingazinga ya mabanga mpe epasolaka nzela kati na mabanga;

Dess säd står tjock vid källor, och dess hus på stenar.

18 kasi soki bapikoli nzete yango na esika na yango, esika yango ewanganaka nzete mpe elobaka: ‹ Natikala komona yo te! ›

Men när han uppsluker honom af sitt rum, ställer han sig emot honom, såsom han kände honom intet.

19 Ndenge wana nde suka na yango ekozala; mpe banzete mosusu ekobota kaka na mabele wana.

Si, detta är fröjden i dess väsende; och annor växa upp igen af stoftet.

20 Solo, Nzambe abwakaka te bato ya sembo, mpe alendisaka te maboko ya bato mabe.

Derföre, si, att Gud icke förkastar de goda, och icke uppehåller de ondas hand;

21 Nzokande, akotondisa monoko na yo na koseka, mpe bibebu na yo na banzembo ya esengo.

Tilldess din mun varder full med löje, och dine läppar fulle med fröjd.

22 Banguna na yo bakotondisama na soni, mpe bandako ya bato mabe ekozala lisusu te. »

Men de, som dig hata, skola komma på skam, och de ogudaktigas boning skall icke blifva beståndandes.