Yobo 39

1 Oyebi tango nini bantaba ya ngomba ebotaka? Osila komona ndenge mboloko ebotaka?

Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?

2 Osila kotanga basanza oyo ewumelaka na zemi? Oyebi tango oyo ebotaka?

Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?

3 Ekogumbama, ekobota bana na yango mpe ekolongwa na pasi na yango ya kobota.

De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.

4 Bana na yango ekozwa makasi, ekokola na libanda, ekokende mosika mpe ekozonga lisusu te.

Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.

5 Nani akangoli ane ya zamba? Nani apesi yango bonsomi?

Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?

6 Ngai nde napesi yango esobe lokola ndako, mpe mabele ya mungwa lokola esika ya kovanda.

Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.

7 Esekaka makelele ya bingumba mpe eyokaka te mongongo ya motambolisi ya mpunda.

Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.

8 Etambolaka na ngomba mpo na koluka bilei mpe elukaka na bokebi matiti nyonso ya mobesu.

Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.

9 Mpakasa ekoki kondima kosalela yo? Ekoki kolekisa butu na elielo na yo ya banyama?

Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?

10 Okoki kokanga mpakasa na singa ya ebende oyo ebalolaka mabele? Ekoki kolanda yo mpo na kotondisa mabwaku na mabele?

Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?

11 Okotia solo elikya na yo kati na yango, mpo ete makasi na yango ezali monene? Okotikela yango mosala na yo?

Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?

12 Okotiela yango solo motema mpo na komemela yo bambuma mpe kosangisa yango na etutelo na yo?

Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?

13 Mapapu ya maligbanga efungwamaka na esengo nyonso, kasi, boni, lipapu mpe nsala na yango ekokani na oyo ya nkongi?

Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?

14 Maligbanga ebwakaka maki na yango na mabele mpe etikaka yango ete ezwa moto ya mabele,

Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.

15 kasi ebosanaka ete lokolo ekoki kopanza yango mpe banyama ya zamba ekoki konyata-nyata yango.

Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.

16 Enyokolaka bana na yango makasi lokola nde ezali bana na yango te, emonaka na yango motema pasi te lokola nde esali mosala ya mpunda,

Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.

17 pamba te Nzambe apimeli yango bwanya mpe apesi yango mayele te.

Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.

18 Nzokande soki etelemi mpe ebandi kopota mbangu, ekoseka ata mpunda mpe motambolisi na yango.

Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.

19 Boni, yo nde moto opesa mpunda makasi mpe olatisa kingo na yango pwale ya milayi?

Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?

20 Yo moto opumbwisaka yango lokola libanki? Lolendo ya mongongo kitoko na yango epesaka somo.

Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!

21 Mpunda enyataka na makasi nyonso maboke ya mabele, esepelaka na makasi na yango mpe ekendaka liboso ya bibundeli.

Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.

22 Eyokaka somo te, ebangaka eloko moko te, ezongaka sima te liboso ya mopanga,

Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.

23 tango saki ya mbanzi eninganaka likolo na yango elongo na likonga oyo ezali kopela moto mpe mopanga.

Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.

24 Epumbwaka na kanda mpe epanzaka mabele, evandaka kimia te soki kelelo ebeti.

Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.

25 Soki kelelo ebeti, egangaka: ‹ Ah! › Na mosika, eyokaka solo ya bitumba, koganga ya bakambi ya basoda mpe makelele ya bitumba.

För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.

26 Boni, ezali na mayele na yo nde kombekombe epumbwaka mpe etandaka mapapu na yango na ngambo ya sude?

Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?

27 Na mitindo na yo nde mpongo emataka likolo mpe esalaka zala na yango na likolo?

Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?

28 Evandaka mpe etongaka ndako kati na mabanga, na esika ya kaka, na songe ya libanga.

På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.

29 Wuta na likolo, emonaka nyama ya kolia, miso na yango emonaka na mosika.

Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.

30 Bana na yango emelaka makila. Esika ebembe ezali, mpongo ezali wana. »

Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.