Yobo 28
1 Ezali na esika oyo batimolaka palata, mpe na esika oyo bapetolaka wolo.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Ebende ewutaka na mabele, mpe libanga oyo balekisaka na moto epesaka motako.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Moto asilisaka molili, alukaka kino na se, na bisika ya se penza, libanga kati na molili oyo eleki makasi,
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 atimolaka libulu mosika ya esika oyo bato bavandaka, na bisika oyo makolo ya bato ekomaka te, mosika penza na bato, adiembelaka mosika ya bato nyonso.
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 Mabele epai wapi bilei ewutaka ebongwani na se na yango lokola nde moto ezikisi yango.
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 Mabanga ya safiri ewutaka na mabanga makasi ya mabele, mpe putulu ya wolo ezalaka kati na mabele.
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 Ndeke moko te oyo eliaka misuni eyebi nzela na yango, miso ya mpongo moko te emoni yango,
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 nyama ya zamba etia nanu makolo na yango kuna te, mpe nkosi etambola nanu kuna te.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Moto abetaka loboko na ye na likolo ya libanga ya makasi mpe apikolaka ngomba longwa na misisa,
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 atimolaka nzela kati na mabanga, mpe miso na ye emonaka bomengo na yango nyonso,
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 akawusaka mayi ya bibale mpe abimisaka na pole biloko oyo ebombama.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 Kasi bakoki komona bwanya wapi? Mayele evandaka wapi?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Moto ayebaka motuya na yango te, pamba te bakoki komona yango te kati na mokili ya bato ya bomoi.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Libulu ya mozindo elobi: « Ezali kati na ngai te; » mpe ebale monene elobi: « Ezali epai na ngai te. »
Djupet säger: »Hon är icke här», och havet säger: »Hos mig är hon icke.»
15 Bakoki kosomba yango te na motuya ya libanga ya wolo to na bakilo ya palata;
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 bakoki te kosomba yango na wolo ya Ofiri to na mabanga ya talo ya Onikisi to mabanga ya talo ya Safiri;
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 wolo to diama ekoki te kokokana na yango, bakoki kozwa yango te na motuya ya sani ya wolo ya kitoko.
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 Mayaka ya Karayi mpe ya Jasipe ezali na motuya te liboso na yango. Motuya ya bwanya eleki pawuni ya talo.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Topaze ya Kushi ekoki kokokana na yango te, mpe bakoki te kosomba yango ata na wolo ya peto.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 Boye, bwanya ewutaka wapi? Mayele evandaka wapi?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Ebombami mosika na miso ya bato nyonso ya bomoi, ebombami mpe mosika na miso ya bandeke ya likolo.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Libebi mpe kufa elobi: « Kaka sango na yango nde ekomaki na matoyi na biso. »
avgrunden och döden giva till känna; »Blott hörsägner om henne förnummo våra öron.»
23 Nzambe kaka nde ayebi nzela na yango, Ye nde kaka ayebi esika bwanya evandaka.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 Pamba te miso na Ye emonaka kino na suka ya mokili, mpe amonaka nyonso oyo ezali na se ya Lola.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Tango apesaki makasi na mopepe mpe atiaki mondelo na mayi,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 tango atiaki mobeko mpo na mvula mpe afungolaki nzela mpo na kake mpe mikalikali,
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 amonaki bwanya mpe akumisaki yango, andimaki yango mpe amekaki yango.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 Bongo alobaki na moto: « Kotosa Nkolo, yango nde bwanya! Koboya mabe, yango nde mayele! »
Och till människorna sade han så: »Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»
