< Yobo 28 >

1 Ezali na esika oyo batimolaka palata, mpe na esika oyo bapetolaka wolo.
Denn das Silber hat seinen Fundort und das Gold seinen Ort, wo man es läutert.
2 Ebende ewutaka na mabele, mpe libanga oyo balekisaka na moto epesaka motako.
Eisen wird aus der Erde gegraben und Kupfer schmelzt man aus Gestein.
3 Moto asilisaka molili, alukaka kino na se, na bisika ya se penza, libanga kati na molili oyo eleki makasi,
Man macht der Finsternis ein Ende und forscht alles vollkommen aus, die Steine, die in Finsternis und Todesschatten liegen.
4 atimolaka libulu mosika ya esika oyo bato bavandaka, na bisika oyo makolo ya bato ekomaka te, mosika penza na bato, adiembelaka mosika ya bato nyonso.
Einen Schacht bricht man auf, wo kein Wandersmann durchgeht; auf unbetretenen Pfaden lassen sie sich hinab und schweben ferne von den Menschen.
5 Mabele epai wapi bilei ewutaka ebongwani na se na yango lokola nde moto ezikisi yango.
Aus der Erde wächst Brot hervor, und unter ihr ist's wie vom Feuer durchwühlt.
6 Mabanga ya safiri ewutaka na mabanga makasi ya mabele, mpe putulu ya wolo ezalaka kati na mabele.
In ihren Steinen wird Saphir gefunden und Gold in ihren Schollen.
7 Ndeke moko te oyo eliaka misuni eyebi nzela na yango, miso ya mpongo moko te emoni yango,
Ein Pfad [ist's], den kein Raubvogel kennt, und den auch des Habichts Auge nicht erspäht,
8 nyama ya zamba etia nanu makolo na yango kuna te, mpe nkosi etambola nanu kuna te.
den auch kein Raubtier betritt, darauf der Löwe nicht schreitet.
9 Moto abetaka loboko na ye na likolo ya libanga ya makasi mpe apikolaka ngomba longwa na misisa,
Der Mensch legt seine Hand an den harten Felsen und durchwühlt die Gründe der Berge.
10 atimolaka nzela kati na mabanga, mpe miso na ye emonaka bomengo na yango nyonso,
Er treibt Stollen durch die Felsen, und sein Auge ersieht alles, was köstlich ist.
11 akawusaka mayi ya bibale mpe abimisaka na pole biloko oyo ebombama.
Damit sie nicht tränen, verstopft er die Wasserrinnen; das Verborgene bringt er ans Licht.
12 Kasi bakoki komona bwanya wapi? Mayele evandaka wapi?
Aber wo wird die Weisheit gefunden, und welches ist der Ort des Verstandes?
13 Moto ayebaka motuya na yango te, pamba te bakoki komona yango te kati na mokili ya bato ya bomoi.
Der Mensch kennt den Weg zu ihr nicht, im Lande der Lebendigen wird sie nicht gefunden.
14 Libulu ya mozindo elobi: « Ezali kati na ngai te; » mpe ebale monene elobi: « Ezali epai na ngai te. »
Die Tiefe spricht: «Sie ist nicht in mir», und das Meer: «Sie ist nicht bei mir.»
15 Bakoki kosomba yango te na motuya ya libanga ya wolo to na bakilo ya palata;
Sie wird mit keinem Geld bezahlt und nicht mit Silber aufgewogen.
16 bakoki te kosomba yango na wolo ya Ofiri to na mabanga ya talo ya Onikisi to mabanga ya talo ya Safiri;
Um Gold von Ophir ist sie nicht zu haben, auch nicht um köstlichen Schohamstein und Saphir.
17 wolo to diama ekoki te kokokana na yango, bakoki kozwa yango te na motuya ya sani ya wolo ya kitoko.
Gold und Glas kommt ihr nicht gleich, noch wird sie um goldenes Gerät eingetauscht.
18 Mayaka ya Karayi mpe ya Jasipe ezali na motuya te liboso na yango. Motuya ya bwanya eleki pawuni ya talo.
Korallen und Kristall sind nichts gegen sie, und der Besitz der Weisheit geht über Perlen.
19 Topaze ya Kushi ekoki kokokana na yango te, mpe bakoki te kosomba yango ata na wolo ya peto.
Der Topas aus Äthiopien ist ihr nicht zu vergleichen, mit reinem Golde wird sie nicht aufgewogen.
20 Boye, bwanya ewutaka wapi? Mayele evandaka wapi?
Woher kommt denn die Weisheit, und welches ist der Ort des Verstandes?
21 Ebombami mosika na miso ya bato nyonso ya bomoi, ebombami mpe mosika na miso ya bandeke ya likolo.
Sie ist verborgen vor den Augen aller Lebendigen und vor den Vögeln des Himmels versteckt.
22 Libebi mpe kufa elobi: « Kaka sango na yango nde ekomaki na matoyi na biso. »
Der Abgrund und der Tod sprechen: Wir haben mit unsern Ohren von ihr gehört.
23 Nzambe kaka nde ayebi nzela na yango, Ye nde kaka ayebi esika bwanya evandaka.
Gott weiß ihren Weg, und er kennt ihren Ort.
24 Pamba te miso na Ye emonaka kino na suka ya mokili, mpe amonaka nyonso oyo ezali na se ya Lola.
Denn er schaut bis zu den Enden der Erde und sieht alles, was unter dem Himmel ist.
25 Tango apesaki makasi na mopepe mpe atiaki mondelo na mayi,
Als er dem Winde sein Gewicht gab und den Wassern ihr Maß,
26 tango atiaki mobeko mpo na mvula mpe afungolaki nzela mpo na kake mpe mikalikali,
als er dem Regen sein Ziel setzte und dem Wetterstrahl seinen Weg:
27 amonaki bwanya mpe akumisaki yango, andimaki yango mpe amekaki yango.
da hat er sie gesehen und durchmustert, sie bereitet und erforscht
28 Bongo alobaki na moto: « Kotosa Nkolo, yango nde bwanya! Koboya mabe, yango nde mayele! »
und hat zum Menschen gesagt: Siehe, die Furcht des Herrn, das ist Weisheit, und vom Bösen weichen, das ist Verstand!

< Yobo 28 >