< Psalmi 55 >
1 Dāvida mācības dziesma, dziedātāju vadonim, uz koklēm. Griezies, ak Dievs, pie manas lūgšanas un nepaslēpies no manām sirds nopūtām.
En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
2 Liec mani vērā un paklausi mani; es esmu pilns nemiera savās raizēs, ka man jānopūšās.
Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
3 Tāpēc ka ienaidnieks kliedz un bezdievīgais spaida; jo tie gāž postu uz mani un ienīst mani ar dusmām.
Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
4 Mana sirds mokās iekš manis, un nāves izbailes man uzkritušas.
Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
5 Trīcēšana un drebēšana man uzgājusi, un bailes man uzbrukušas.
Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
6 Es sacīju: kaut man būtu spārni kā balodim; es gribētu skriet, kur varētu palikt.
Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
7 Redzi, es tālu nobēgtu un apmestos tuksnesī. (Sela)
Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
8 Steigšus es izglābtos no bargas aukas un vētras.
Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
9 Aprij tos, Kungs, sajauc viņu mēles; jo es redzu varas darbus un ķildas pilsētā.
Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
10 Dienām naktīm tādas lietas ir pa viņas mūriem, un netaisnība un varas darbs ir viņas vidū.
Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
11 Posts tur iekšā, pārestība un viltība neatstājās no viņas ielām.
Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
12 Jo tas nav ienaidnieks, kas mani apkauno, to es varētu panest; tas nav mans nīdētājs, kas pret mani lielās, priekš tā es varētu apslēpties;
Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
13 Bet tu esi cilvēks no manas kārtas, mans biedrs un mans draugs.
Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
14 Mēs kopā mīļi sarunājamies un kopā gājām Dieva namā.
Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
15 Lai nāve tiem uzbrūk, lai tie dzīvi nogrimst ellē, jo blēdības ir iekš viņu dzīvokļiem pašā viņu vidū. (Sheol )
Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol )
16 Bet es piesaukšu Dievu, un Tas Kungs mani izpestīs.
Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
17 Vakaros un rītos un dienas vidū es nopūtīšos un žēlošos, tad Viņš klausīs manu balsi.
Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
18 Viņš uz mieru atpestī manu dvēseli no tiem, kas pret mani karo, jo to ir liels pulks man pretim.
Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
19 Tas stiprais Dievs, kas mūžam paliek, mani paklausīs un tos pazemos. (Sela) Jo tie nemaz neatgriežas un Dievu nebīstas!
Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
20 Jo tie pieliek savas rokas pie viņa draugiem un sagāna viņa derību.
Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
21 Viņu mute ir glumāka nekā sviests, bet viņu sirdī ir karš; viņu vārdi ir mīkstāki nekā eļļa, un ir taču pliki zobeni.
Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
22 Met savu nastu uz To Kungu, Tas tevi uzturēs; Viņš ne mūžam neļaus, ka taisnais šaubās.
Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
23 Bet Tu, ak Dievs, tos nometīsi dziļā bedrē. Tie asins kārīgie un viltnieki nepanāks ne pusmūžu; bet es uz Tevi paļaujos.
Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.