Psalmi 25
1 Dāvida dziesma. Mana dvēsele ilgojās, Kungs, pēc Tevis.
En Psalm Davids. Efter dig, Herre, längtar jag.
2 Mans Dievs, uz Tevi es cerēju, nepamet mani kaunā, lai mani ienaidnieki par mani nepriecājās.
Min Gud, Jag hoppas uppå dig; låt mig icke komma på skam, att mine ovänner icke skola glädja sig öfver mig.
3 Jo neviens, kas uz Tevi gaida, nepaliek kaunā; tie top kaunā, kas velti dodas uz viltību.
Ty ingen kommer på skam, den dig förbidar; men de löse föraktare komma på skam.
4 Kungs, dari man zināmus Tavus ceļus, māci man Tavas tekas.
Herre, visa mig dina vägar, och lär mig dina stigar.
5 Vadi mani Tavā patiesībā un māci mani, jo Tu esi mans Dievs un Pestītājs; cauru dienu es Tevi gaidu.
Led mig i dine sanning, och lär mig; ty du äst den Gud, som mig hjelper; dagliga förbidar jag dig.
6 Piemini, Kungs, Savu apžēlošanu un Savu žēlastību, kas no mūžības.
Tänk Herre, på dina barmhertighet, och uppå dina godhet, den af verldenes begynnelse varit hafver.
7 Nepiemini manas jaunības grēkus nedz manas pārkāpšanas, bet piemini mani pēc Tavas žēlastības, Tavas lēnības dēļ ak Kungs!
Tänk icke uppå mins ungdoms synder, och min öfverträdelse; men tänk uppå mig, efter dina barmhertighet, för dina godhets skull, Herre.
8 Tas Kungs ir labs un taisns, tāpēc Viņš grēciniekiem māca to ceļu.
Herren är god och from; derföre undervisar han syndarena på vägenom.
9 Pazemīgos Viņš vada taisnībā, un māca pazemīgiem Savu ceļu.
Han leder de elända rätt, och lärer de elända sin väg.
10 Tā Kunga ceļi visi ir žēlastība un patiesība tiem, kas tur Viņa derību un liecību.
Alle Herrans vägar äro godhet och sanning, dem som hans förbund och vittnesbörd hålla.
11 Tava vārda dēļ, ak Kungs! piedod manu noziegumu, jo tas ir liels.
För ditt Namns skull, Herre, var mine missgerning nådelig, den stor är.
12 Kas ir tas, kas To Kungu bīstas? tam Viņš mācīs to ceļu, kas uzņemams.
Hvilken är den der fruktar Herran, han skall lära honom den bästa vägen.
13 Viņa dvēsele mitīs labumā, un viņa dzimums iemantos zemi.
Hans själ skall bo i det goda, och hans säd skall besitta landet.
14 Tā Kunga noslēpums ir pie tiem, kas Viņu bīstas, un Viņa derība tiem dod saprašanu.
Herrans hemlighet är ibland dem som frukta honom; och sitt förbund låter han dem få veta.
15 Manas acis vienmēr raugās uz To Kungu, jo Viņš izvilks manu kāju no tīkla.
Mine ögon se alltid till Herran; ty han skall taga min fot utu nätet.
16 Griezies pie manis un esi man žēlīgs, jo es esmu vientulis un bēdīgs.
Vänd dig till mig, och var mig nådelig; ty jag är ensam och elände.
17 Mana sirds bailība ir varen liela, izved mani no manām bēdām.
Mins hjertans ångest är stor; för mig utu mine nöd.
18 Uzlūko manas bēdas un manas mokas, un piedod visus manus grēkus.
Se uppå min jämmer och eländhet, och förlåt mig alla mina synder.
19 Redzi, ka daudz ir manu ienaidnieku, un ka tie ar briesmīgu nīdēšanu mani ienīst.
Se deruppå, att mine fiender så månge äro, och hata mig med orätt.
20 Pasargi manu dvēseli un izglāb mani, nepamet mani kaunā, jo es paļaujos uz Tevi.
Bevara min själ, och fräls mig; låt mig icke komma på skam, ty jag förtröstar uppå dig.
21 Sirds skaidrība un taisnība lai mani pasargā, jo es gaidu uz Tevi.
Fromhet och rätthet, bevare mig; ty jag förbidar dig.
22 Ak Dievs, izpestī Israēli no visām viņa bēdām.
Gud löse Israel utaf allo sine nöd.
