Salamana Pamācības 6
1 Mans bērns, ja tu priekš sava tuvākā galvojis un roku devis priekš cita,
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 Tad tu esi sasaistīts ar savas mutes valodu un savaldzināts ar savas mutes vārdiem.
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 Tad dari jel tā mans bērns, un izglābies, ja tu savam tuvākam rokā esi nācis; ej, meties zemē priekš viņa un spied savu tuvāko;
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 Nedod savām acīm miega, nedod savām acīm dusas;
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Izglābies kā stirna no viņa rokas un kā putns no mednieka rokas!
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Ej pie skudras, sliņķi, skaties viņas ceļus un topi gudrs!
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Lai tai nav valdnieka, ne virsnieka, ne kunga,
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 Tā tomēr savu maizi sagādā vasarā, savu barību sakrāj pļaujamā laikā.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Cik ilgi tu gulēsi, sliņķi? Kad tu celsies no sava miega?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Guli maķenīt, snaudi maķenīt, saliec maķenīt rokas miegā;
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 Tad tava nabadzība tev pienāks nākdama, un tavs trūkums, kā apbruņots vīrs.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 Nelieša cilvēks ir tāds negants vīrs, kas staigā ar netiklu muti,
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 Met ar acīm, piegrūž ar kājām, zīmē ar pirkstiem.
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 Netiklība ir viņa sirdī, viņš domā vienmēr uz ļaunu, saceļ ķildas.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 Tādēļ viņam nelaime nāks piepeši, viņš ātri taps satriekts un dziedināšanas nebūs.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Šās sešas lietas Tas Kungs ienīst, un tā septītā viņam ir negantība:
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 Lepnas acis, melu mēle un rokas, kas nenoziedzīgas asinis izlej,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 Sirds, kas negantus nodomus perē; kājas, kas mudīgas uz ļaunu skriet;
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 Viltīgs liecinieks, kas droši melus runā, un kas ķildu ceļ starp brāļiem. -
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Mans bērns, glabā sava tēva pamācīšanu un nepamet savas mātes mācību.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Sasien to allažiņ uz savas sirds un sien to ap savu kaklu.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Kad tu staigā, tad tā tevi pavadīs; kad tu apgulies, tad tā tevi apsargās, un kad tu uzmodies, tad tā ar tevi runās;
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Jo pamācīšana ir spīdeklis, un mācība gaišums, un kad pārmāca un rāj, tas ir dzīvības ceļš;
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 Ka tās tev izsargā no negodīgas sievas, no svešas sievietes mīkstās mēles.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Nekāro savā sirdī pēc viņas skaistuma, un lai viņa tevi nesagūsta ar savām acīm;
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Jo caur mauku tiek līdz maizes drupekļiem, un vīra sieva tev notvers pat dārgo dzīvību.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Vai arī uguni var klēpī ņemt, un drēbes nesadegtu?
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Vai uz kvēlošām oglēm var iet un nesadedzinātu kājas?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 Tāpat, kas ieiet pie otra sievas; nesodīts nepaliks, kas to aizskar.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Zaglim nepiedod vis, ka zog izsalcis, vēderu pildīt.
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 Bet pieķerts tas septiņkārt atlīdzinās, visu sava nama padomu tas atdos.
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Kas ar sievu laulību pārkāpj, tam prāta nav; to tik dara, kas sev dzīvību grib nogalināt.
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 Tam būs kāviens un kauns un negods bez gala;
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Jo viņas vīra dusmas iekarsušās netaupīs atriebšanas laikā.
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 Tas nebēdās ne par kādu līdzību(izpirkumu), un nebūs miera, cik dāvanu arī nedotu.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
