< Salamana Pamācības 29 >

1 Vīrs, kas pārmācīts, tomēr ciets, taps piepeši salauzts, un nebūs, kas dziedina.
Hvilken som emot straff genstörtig är, han skall med hast förderfvad varda, utan all hjelp.
2 Kad taisnie iet vairumā, tad ļaudis priecājās; bet kad bezdievīgais valda, tad ļaudis nopūšās.
När de rättfärdige månge äro, så glädes folket; men när den ogudaktige regerar, så suckar folket.
3 Kas gudrību mīļo, iepriecina savu tēvu; bet kas ar maukām pinās, tas izplītē savu mantu.
Den som vishet älskar, han gläder sin fader; men den som skökor uppehåller, han mister sina ägodelar.
4 Caur tiesu un taisnību ķēniņš dara valsti pastāvam; bet kas dāvanas plēš, tas to izposta.
En Konung upprätter landet genom rätt; men en girig förderfvar det.
5 Kas otram mīksti pieglaužas, met tīklu viņa soļiem.
Den som smekrar med sin nästa, han utbreder ett nät för hans fötter.
6 Bezdievīgais savaldzinājās savos grēkos, bet taisnais priecājās un līksmojās.
När en ond syndar, besnärjer han sig sjelf; men en rättfärdig fröjdar sig, och hafver glädje.
7 Taisnais ņem vērā nabaga žēlošanos; bezdievīgais par to nemaz nebēdā.
Den rättfärdige känner den fattigas sak; den ogudaktige aktar ingen förnuft.
8 Kam viss tik smiekls, sakurina pilsētu; bet gudrie apslāpē kaislību.
De bespottare föra en stad i olycko; men de vise stilla vrede.
9 Gudrs ar ģeķi pie tiesas, tad skaistās, tad smejas, galā netiek.
När en vis med en dåra till handel kommer, han vare vred eller glad, så hafver han dock ingen ro.
10 Asins vīri ienīst bezvainīgo, bet taisnie rūpējās par viņa dvēseli.
De blodgirige hata den fromma; men de rättfärdige vårda sig om hans själ.
11 Ģeķis izkrata visu savu padomu, bet gudrs vīrs to patur pie sevis.
En dåre gjuter sin anda allan ut; men en vis man håller tillbaka.
12 Kungs, kas uz meliem klausa, tam visi kalpi blēži.
En herre, som till lögn lust hafver, hans tjenare äro alle ogudaktige.
13 Nabagi un mantas plēsēji sastop viens otru; abiem Tas Kungs dod acu gaismu.
Fattige och ockrare bo ibland hvarannan; begges deras ögon upplyser Herren.
14 Ķēniņš, kas nabagiem nes taisnu tiesu, tā goda krēsls pastāvēs mūžīgi.
En Konung, som de fattiga troliga dömer, hans säte blifver evigliga beståndandes.
15 Rīkste un pārmācība dod gudrību; bet bērns savā vaļā dara mātei kaunu.
Ris och straff gifver vishet; men ett barn, som hafver sjelfsvåld, skämmer sina moder.
16 Kur bezdievīgie iet vairumā, tur vairojās grēki; bet taisnie redzēs viņu krišanu.
Der månge ogudaktige äro, der äro många synder; men de rättfärdige skola se deras fall.
17 Pārmāci savu dēlu, tad tev būs prieks no viņa un tavai dvēselei līksmība.
Tukta din son, så skall han vederqvicka dig, och göra dine själ vällust.
18 Kur Dieva mācības nav, tur ļaudis nevaldāmi; bet svētīgs, kas mācību sargā.
När Prophetien ute är, så förskingras folket; men väl är honom, som lagen vid magt håller.
19 Kalps ar vārdiem nav mācams; lai gan labi prot, taču neklausa,
En tjenare låter icke näpsa sig med ordom; förty, om han än förstår det, så tager han sig dock intet deraf.
20 Kad tu vīru redzi, kam veikla mēle, tad no muļķa vairāk cerības nekā no tāda.
Ser du en, som snar är till att tala, det är mera hopp uppå en dåra, än uppå honom.
21 Kad kalpu no pirmā gala izlutina, tad pēcgalā grib būt par pašu dēlu.
Om en tjenare varder af ungdom kräseliga hållen, så vill han sedan vara en herre.
22 Ātrs cilvēks saceļ bāršanos, un sirdīgs vīrs padara daudz grēku.
En vredsam man kommer träto åstad, och en harmse man gör många synder.
23 Cilvēka lepnība viņu gāzīs, bet pazemīgs gars panāks godu.
Menniskones högfärd skall omstörta henne; men ära skall upphöja den ödmjuka.
24 Kas ar zagli dalās, tas ienīst savu dvēseli; viņš dzird Dieva lāstus un nepierāda.
Den som med tjufvar del hafver, hörer bannas; och säger icke till, han hatar sitt lif.
25 Priekš cilvēkiem drebēt ieved valgos; bet kas uz To Kungu paļaujas, ir drošā vietā.
Den som rädes för menniskom, han kommer på fall; men den som sig förlåter uppå Herran, han varder beskyddad.
26 Daudzi meklē valdnieka vaigu; bet no Tā Kunga nāk katram tā tiesa.
Månge söka ens Förstas ansigte; men hvars och ens dom kommer af Herranom.
27 Netaisnais riebj taisniem, un kas bezvainīgs savā ceļā, riebj bezdievīgam.
En orättfärdig man är dem rättfärdigom en styggelse; och den som på en rätt väg är, han är dens ogudaktigas styggelse.

< Salamana Pamācības 29 >