Salamana Pamācības 27
1 Nelielies ar rītdienu; jo tu nezini, ko diena atnesīs.
Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
2 Lai cits tevi slavē un ne paša mute, svešs un ne paša lūpas.
Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
3 Akmens ir grūts un smiltis smagas, bet ģeķa sēras sūrākas nekā abi.
Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
4 Nežēlība ir briesmīga lieta un bardzība ir kā plūdi; bet priekš skaudības, kas tur pastāvēs!
Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
5 Labāki skaidri pārmācīt, nekā mīlestība, ko nedabū redzēt.
Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
6 Drauga sitieni nāk no labas sirds, bet viltīga ir nīdētāja skūpstīšana.
Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
7 Paēdis arī tīru medu min pa kājām, bet izsalkušam ikviens rūgtums ir salds.
En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
8 Kā putns, kas savu ligzdu atstājis, tāds ir cilvēks, no dzimtenes aizgājis.
Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
9 Eļļa un kvēpināšana iepriecina sirdi; tāds mīlīgs ir draugs, kas padomu dod no sirds.
Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
10 Neatstāj savu draugu, nedz sava tēva draugu, un savā bēdu laikā neej sava brāļa namā; labāks ir kaimiņš tuvumā, nekā brālis tālumā.
Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
11 Esi gudrs, mans dēls, tad mana sirds priecāsies, un es varēšu atbildēt saviem nievātājiem.
Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
12 Gudrais paredz nelaimi un paglābjās; bet neprāta ļaudis skrien vien un dabū ciest.
En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
13 „Atņem tam drēbi; jo viņš priekš sveša galvojis, un tā nezināmā vietā ķīlā to.“
Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
14 Ja arī cilvēks no paša rīta skaņā balsī savu tuvāko svētī, to viņam tomēr var pārgriezt par lāstiem.
Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
15 Bez gala pil, kad lietus līst, un rējēja sieva tāda pat.
En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
16 Kas tādu grib valdīt, tas valda vēju un tur eļļu savā rokā.
Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
17 Dzelzs trinās pie dzelzs un cilvēks trinās pie cilvēka.
En knif hvetter den andra, och en man den andra.
18 Kas vīģes koku kopj, ēdīs viņa augļus, un kas par savu kungu gādā, taps godā.
Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
19 Kā vaigam vaigs atspīd ūdenī, tā cilvēka sirds cilvēkam.
Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
21 Kausējams katls sudrabam, ceplis zeltam, un vīrs pēc savas slavas.
En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
22 Ja tu ģeķi piestā ar piestalu putraimos sagrūstu, ģeķība no viņa neatstāsies.
Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
23 Liec labi ziņā savus sīkos lopus un ņem vērā savus ganāmos,
Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
24 Jo mantas nepaliek mūžīgi, nedz ķēniņa kronis uz radu radiem.
Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
25 (Bet) kad siens nopļauts, un jauns zaļums nācis, un zāles uz kalniem salasītas,
Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
26 Tad tev jēri būs apģērbam, un āži par tīruma maksu,
Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
27 Un kazu piena būs diezgan tev un tavam namam par barību un par uzturu tavām kalponēm.
Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
