Salamana Pamācības 12
1 Kas labprāt panes pārmācīšanu, tas mīļo atzīšanu, bet kas nepanes rājienu, tas paliek muļķis.
Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
2 Kas labs, tas Tam Kungam patīkams, bet vīru, kas viltu perē viņš pazudina.
Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
3 Cilvēks nepastāvēs, kad ir bezdievīgs, bet taisno sakne netaps kustināta.
Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
4 Tikla sieva ir sava vīra kronis, bet netikla ir kā puve viņa kaulos.
En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
5 Taisno domas ir tiesa, bet bezdievīgo padomi viltība.
De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
6 Bezdievīgo vārdi glūn uz asinīm; bet taisno mute tos izpestī.
De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
7 Bezdievīgie top iznīcināti, ka to vairs nav; bet taisno nams pastāvēs.
De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
8 Kā kuram saprašana, tā viņam slava; bet par apsmieklu būs, kam netikla sirds.
I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
9 Labāks tas zemais, kas sev pašam par kalpu, nekā kas lepojās, un maizes nav.
Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
10 Taisnais gādā par sava lopa dzīvību, bet bezdievīgo sirds ir nežēlīga.
Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
11 Kas savu zemi kopj, būs maizes paēdis, bet kas niekus triec, tam nav jēgas.
Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
12 Bezdievīgais traucās pēc blēžu medījuma; bet taisno sakne nes augļus.
Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
13 Ļaunais savaldzinājās savas mutes grēkos; bet taisnais izies no bēdām.
Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
14 Pēc savas mutes augļiem ikviens top pieēdināts ar labumu, un cilvēkam top maksāts pēc viņa roku darbiem.
Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
15 Ģeķa ceļš ir taisns paša acīs, bet kas padomam klausa, tas ir gudrs.
Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
16 Ģeķa apskaišanās tūdaļ top zināma; bet kas slēpj, ka ir apkaunots, tas ir gudrs.
Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
17 Kas patiesību runā, tas saka taisnību; bet nepatiess liecinieks teic melus.
Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
18 Dažs aplam runājot kā ar zobenu iedur; bet gudro mēle ir zāles, kas dziedina.
Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
19 Patiesa mute pastāvēs mūžīgi, bet viltīga mēle tik acumirkli.
Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
20 Viltība ir sirdī tiem, kas ļaunu perē; bet kas dod miera padomu, dara prieku.
De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
21 Taisnam nekāds ļaunums nenotiks, bet bezdievīgiem ļaunuma uzies papilnam.
Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
22 Viltīgas lūpas Tam Kungam ir negantība; bet kas uzticību dara, tas viņam labi patīk.
En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
23 Gudrs cilvēks neizteic savu padomu; bet nejēgu sirds izkliedz ģeķību.
En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
24 Čakla roka valdīs, bet slinka dos meslus.
De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
25 Raizes sirdī nospiež cilvēku, bet labs vārds to iepriecina.
Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
26 Taisnais savam tuvākam rāda ceļu, bet bezdievīgo ceļš maldina.
Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
27 Sliņķis neceps savu medījumu, bet uzcītīgam cilvēkam ir skaista manta.
Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
28 Uz taisnības ceļa ir dzīvība, un uz viņas ceļa tekām nav nāve.
På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
