Ījaba 36
1 Un Elihus vēl runāja un sacīja:
Vidare sade Elihu:
2 Pagaidi man vēl maķenīt, es tev mācīšu, jo no Dieva puses vēl kas jāsaka.
Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
3 Es meklēšu savu atzīšanu no tālienes un gādāšu savam radītājam taisnību.
Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
4 Jo tiešām, mana valoda nav meli; tavā priekšā ir, kam atzīšanas netrūkst.
Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
5 Redzi, Dievs ir varens un tomēr neatmet, Viņš ir varens gudrības spēkā.
Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
6 Viņš bezdievīgam neliek dzīvot, un bēdīgam nes tiesu.
Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
7 Viņš nenovērš savas acis no taisnā, bet pie ķēniņiem uz goda krēsla, tur Viņš tiem liek sēdēt mūžam, ka top paaugstināti.
Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
8 Un kur cietuma ļaudis ir ķēdēs un top turēti bēdu saitēs,
Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
9 Tur Viņš tiem dara zināmu viņu darbu un viņu pārkāpumus, ka cēlušies lepnībā.
så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
10 Viņš tiem atdara ausi mācībai, un saka, lai atgriežas no netaisnības.
han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
11 Ja tie nu klausa un Viņam kalpo, tad tie pavada savas dienas labumā un savus gadus laimē.
Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
12 Un ja tie neklausa, tad tie krīt caur zobenu un mirst bez atzīšanas.
Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
13 Bet kam neskaidra sirds, tie kurn, tie nepiesauc, kad Viņš tos saistījis.
Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
14 Tā tad viņu dvēsele mirst jaunībā, un viņu dzīvība paiet ar mauciniekiem.
deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
15 Bet bēdīgo Viņš izpestī viņa bēdās, un atver viņa ausis bēdu laikā.
Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
16 Tāpat Viņš tevi izraus no bēdu rīkles uz klaju vietu, kur bēdu nav, un tavs galds būs pilns ar treknumu.
Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
17 Bet ja tu esi pilns bezdievīgas tiesāšanās, tad tiesa un sodība tevi ķers.
Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
18 Lai sirds rūgtums tev jel neskubina zaimot, un tā lielā pārbaudīšana lai tevi nenovērš.
Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
19 Vai tu ar brēkšanu no bēdām tiksi vaļā, vai cīnīdamies ar visu spēku?
Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
20 Neilgojies pēc tās nakts, kas noceļ tautas no savas vietas.
Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
21 Sargies, negriezies pie netaisnības, jo tā tev vairāk patīk nekā pacietība.
Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
22 Redzi, Dievs ir augsts savā spēkā; kur ir tāds mācītājs, kā Viņš?
Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
23 Kas Viņam raudzīs uz Viņa ceļu, vai kas uz Viņu sacīs: Tu dari netaisnību?
Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»
24 Piemini, ka arī tu paaugstini Viņa darbu, par ko ļaudis dzied.
Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
25 Visi ļaudis to skatās ar prieku, cilvēks to ierauga no tālienes.
och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
26 Redzi, Dievs ir augsts un neizmanāms, Viņa gadu pulku nevar izdibināt.
Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
27 Viņš savelk ūdens lāsītes, un lietus līst no viņa miglas.
Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
28 Tas līst no padebešiem un pil uz daudz cilvēkiem.
skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
29 Vai var izprast, kā padebeši izplešas, un kā Viņa dzīvoklis rīb?
Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
30 Redzi, Viņš ģērbjas zibeņu spīdumā un apklājās ar jūras dziļumiem.
Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
31 Jo tā Viņš soda tautas un dod barības papilnam.
Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
32 Viņa abējās rokās spīdumi, un Viņš tiem rāda, kur lai sper.
I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
33 Pērkona balss sludina Viņu nākam, un ganāmi pulki, ka Viņš tuvu.
Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
