< Ījaba 18 >
1 Tad Bildads no Šuhas atbildēja un sacīja:
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 Cik ilgi vēl jūs grābstīsities pēc vārdiem? Pieņemiet padomu, un tad runāsim.
Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
3 Kāpēc mēs topam turēti par lopiem, un par muļķiem jūsu acīs?
Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
4 Tava dvēsele no dusmām plīst; vai tad tevis dēļ zeme paliks tukša un klintis celsies no savas vietas?
Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?
5 Tomēr bezdievīgo gaisma izdzisīs, un viņa uguns liesma nespīdēs.
Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.
6 Gaišums paliek tumšs viņa dzīvoklī, un viņa spīdeklis pār viņu izdziest.
Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.
7 Viņa varas ceļi paliek šauri, un paša padoms viņu gāž.
Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.
8 Jo viņa kājas to iedzen tīklā, un viņš staigā pār slazda valgiem.
Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;
9 Valgs saista viņa pēdas, un saites viņu satver.
snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;
10 Viņa valgs ir apslēpts zemē, un viņa slazds uz ceļa.
garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.
11 Visapkārt bailība viņu iztrūcina un viņu dzen uz visiem soļiem.
Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.
12 Nelaime taisās viņu rīt, un posts ir gatavs viņu gāzt.
Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.
13 Tas ēd viņa miesas, un nāves pirmdzimušais rij viņa locekļus.
Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
14 Viņa cerība tiek atņemta no viņa dzīvokļa, un viņam jānoiet pie briesmu ķēniņa.
Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
15 Viņa dzīvoklī dzīvo visai sveši, uz viņa mājas vietu kaisa sēru.
I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.
16 No apakšas sakalst viņa saknes, un no augšienes novīst viņa zari.
Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.
17 Viņa piemiņa iznīkst no zemes, un slava viņam nepaliek pasaulē.
Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.
18 No gaismas to izstumj tumsā un aizdzen no zemes virsas.
Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.
19 Viņam nav nedz bērna, nedz bērnu bērna savos ļaudīs, un neviens neatliek viņa māju vietās.
Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.
20 Kas rietumos, iztrūcinājās par viņa dienu, un kas austrumos, tos pārņem šaušalas.
Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.
21 Tiešām, tā notiek netaisno dzīvokļiem un tādu ļaužu vietai, kas Dievu neatzīst.
Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.