Pirmā Laiku 16

1 Un tie atveda Dieva šķirstu un to nolika tai teltī, ko Dāvids tam bija uzcēlis, un upurēja dedzināmos upurus un pateicības upurus Dieva priekšā.

Då de båro Guds ark in, satte de honom uti tabernaklet, som David honom beredt hade; och offrade bränneoffer och tackoffer för Gudi.

2 Un kad Dāvids tos dedzināmos upurus un pateicības upurus bija pabeidzis, tad viņš tos ļaudis svētīja Tā Kunga Vārdā.

Och då David hade fullkomnat bränneoffren och tackoffren, välsignade han folket i Herrans Namn;

3 Un viņš izdalīja ikkatram no Israēla, tā vīram kā sievai, pa klaipam maizes un pa gabalam gaļas un pa mēram vīna.

Och utskifte hvarjom och enom i Israel, både man och qvinno, ett stycke bröd, och kött, och ett mätt vin.

4 Un kādus no Levitiem viņš nolika par kalpotājiem priekš Tā Kunga šķirsta, godāt, teikt un slavēt To Kungu, Israēla Dievu.

Och han satte inför Herrans ark några Leviter till tjenare, att de skulle prisa, tacka och lofva Herran Israels Gud;

5 Asafs bija par virsnieku un otrs pēc viņa Zaharija; Jeīls, Zemiramots, Jeķiēls un Matitija un Elijabs un Benaja un ObedEdoms un Jeīels ar spēlēm, somastabulēm un koklēm, un Asafs skandināja ar pulkstenīšiem.

Nämliga Assaph den första, Zacharia den andra, Jegiel, Semiramoth, Jehiel, Mattithia, Eliab, Benaja, ObedEdom; och Jegiel med psaltare och harpor; men Assaph med klingande cymbaler;

6 Un Benaja un Jeaziēls, tie priesteri, pūta vienmēr trumetes Dieva derības šķirsta priekšā.

Och Benaja och Jahasiel, Presterna, med trummeter, alltid för Guds förbunds ark.

7 Tai dienā Dāvids pirmo reiz deva šo dziesmu, To Kungu slavēt, caur Asafu un viņa brāļiem:

På den tiden beställde David i förstone att tacka Herranom, genom Assaph och hans bröder:

8 Teiciet To Kungu, piesauciet Viņa vārdu, dariet zināmus starp tautām Viņa darbus.

Tacker Herranom, prediker hans Namn; förkunner ibland folken hans verk.

9 Dziedājiet Viņam, slavējiet To ar dziesmām, pārdomājiet visus Viņa brīnumus.

Sjunger honom, speler, och taler om all hans under.

10 Slavējiet viņa svēto vārdu, lai sirds priecājās tiem, kas To Kungu meklē.

Lofver hans helga Namn; deras hjerta fröjde sig, som söka Herran.

11 Vaicājiet pēc Tā Kunga un pēc Viņa stipruma, meklējiet Viņa vaigu bez mitēšanās.

Söker efter Herran, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.

12 Pieminiet Viņa brīnumus, ko Viņš darījis, Viņa brīnuma zīmes un Viņa mutes tiesas.

Tänker på hans under, som han gjort hafver; på hans under, och hans ord;

13 Tu, Israēl, Viņa kalpa dzimums, jūs Jēkaba bērni, Dieva izredzētie.

I Israels hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.

14 Viņš ir Tas Kungs, mūsu Dievs, Viņa tiesas iet pār visu zemi.

Han är Herren vår Gud, han dömer i allo verldene.

15 Pieminiet mūžīgi Viņa derību, to vārdu, ko Viņš iecēlis tūkstošiem dzimumiem,

Kommer ihåg hans förbund evinnerliga; hvad han utlofvat hafver i tusende slägter;

16 Ko Viņš derējis ar Ābrahāmu un ko zvērējis Īzakam.

Hvilket han gjort hafver med Abraham, och hans ed med Isaac.

17 To Viņš arī Jēkabam iecēlis par likumu un Israēlim par mūžīgu derību,

Och han satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund,

18 Sacīdams: tev Es došu Kanaāna zemi, jūsu mantības daļu; -

Och sade: Jag skall gifva dig Canaans land, edar arfvedels lott.

19 Kad jūs bijāt mazs pulciņš, ne daudz, un svešinieki iekš tās.

Då de få och ringa voro, och främlingar derinne;

20 Un tie staigāja no vienas tautas pie otras, un no vienas valsts pie citiem ļaudīm.

Och de drogo ifrå det ena folket till det andra, och utur ett rike bort till ett annat folk;

21 Viņš nekam neļāva tos spaidīt, Viņš arī ķēniņus pārmācīja viņu dēļ.

Han lät ingen göra dem skada; och för deras skull straffade han Konungar;

22 Neaizskariet Manus svaidītos, un nedariet ļauna Maniem praviešiem.

Kommer icke vid mina smorda; och görer intet ondt mina Propheter.

23 Dziedājiet Tam Kungam, visa zeme, sludinājiet ikdienas Viņa pestīšanu.

Sjunger Herranom all land; förkunner dageliga hans salighet.

24 Teiciet pagānu starpā Viņa godu, visu tautu starpā Viņa brīnumus.

Förtäljer ibland Hedningarna hans härlighet; och hans under ibland folken.

25 Jo Tas Kungs ir liels un ļoti slavējams un bijājams pār visiem dieviem.

Ty Herren är stor, och fast loflig; och underlig öfver alla gudar.

26 Jo visi pagānu dievi ir elki, bet Tas Kungs debesis radījis.

Förty alle Hedningars gudar äro afgudar; men Herren hafver gjort himmelen.

27 Augstība un gods ir Viņa priekšā, spēks un līksmība ir Viņa vietā.

Det står härliga och kosteliga till för honom, och går krafteliga och gladeliga till i hans rum.

28 Dodiet Tam Kungam, jūs ļaužu tautas, dodiet Tam Kungam godu un spēku,

Bärer fram Herranom, I folk; bärer fram Herranom äro och magt.

29 Dodiet Tam Kungam Viņa vārda godu, atnesiet dāvanas un nāciet priekš Viņa vaiga, pielūdziet To Kungu svētā glītumā.

Bärer fram Herrans Namne äro; bärer fram skänker, och kommer för honom, och tillbeder Herran i heligo prydelse.

30 Bīstaties priekš Viņa, visa pasaule; tiešām zeme stāv un nekustās.

All verlden frukte för honom; han hafver befäst jordena, så att hon intet röres.

31 Lai debess priecājās un lai zeme līksmojās, un lai saka tautu starpā: Tas Kungs ir ķēniņš.

Fröjde sig himmelen, och jorden vare glad; och man må säga ibland Hedningarna, att Herren är rådandes.

32 Lai jūra kauc un viss, kas iekš tās ir, lai lauki līksmojās ar visu, kas tur virsū.

Hafvet dåne, och hvad deruti är; och marken vare glad, och hvad deruppå är.

33 Lai gavilē meža koki Tā Kunga priekšā, jo Tas nāk, zemi tiesāt.

Fröjde sig all trä i skogen för Herranom: ty han kommer till att döma jordena.

34 Teiciet To Kungu, jo Viņš ir labs, un Viņa žēlastība paliek mūžīgi.

Tacker Herranom, ty han är god, och hans barmhertighet varar evinnerliga.

35 Un sakāt: atpestī mūs, Dievs, mūsu Pestītājs, un sapulcini mūs un izglāb mūs no pagāniem, ka teicam Tavu svēto vārdu un Tevi augsti slavējam.

Och säger: Hjelp oss, Gud vår Frälsare, och församla oss, och hjelp oss ifrå Hedningarna, att vi måge tacka dino helgo Namne, och lofsäga dig.

36 Slavēts lai ir Tas Kungs, Israēla Dievs, mūžīgi mūžam, un visi ļaudis lai saka: Āmen, un lai slavē To Kungu. -

Lofvad vare Herren Israels Gud, ifrån evighet till evighet; och allt folket säge Amen, och lofve Herran.

37 Tā viņš tur Tā Kunga derības šķirsta priekšā lika palikt Asafam un viņa brāļiem, vienmēr kalpot tā šķirsta priekšā, ikdienas savā kārtā,

Alltså lät han der för Herrans förbunds ark Assaph och hans bröder, till att tjena inför arken alltid, och hvar dag i sitt dagsverk;

38 Un ObedEdomam ar saviem brāļiem, - to bija sešdesmit un astoņi, ObedEdomam, Jedituna dēlam, un Osam par vārtu sargiem,

Men ObedEdom och hans bröder, åtta och sextio; och ObedEdom, Jeduthuns son, och Hosa till dörravaktare;

39 Un priesterim Cadokam un viņa brāļiem, tiem priesteriem, priekš Tā Kunga dzīvokļa uz tā kalna Gibeonā,

Och Zadok Presten, och hans bröder Presterna, lät han inför Herrans tabernakel, på höjdene i Gibeon;

40 Tam Kungam upurēt dedzināmos upurus uz dedzināmo upuru altāra vienmēr, rītos un vakaros, tā kā rakstīts Tā Kunga bauslībā, ko viņš Israēlim bija pavēlējis.

Att de dageliga skulle göra Herranom bränneoffer, uppå bränneoffrens altare, om morgon och afton, såsom skrifvet står uti Herrans lag, som han Israel budit hade;

41 Un ar viņiem bija Hemans un Jedituns un tie citi izredzētie, kas ar vārdiem bija noteikti, To Kungu slavēt, ka Viņa žēlastība paliek mūžīgi.

Och med dem Heman och Jeduthun, och de andra utvalda, som vid namn benämnde voro, till att tacka Herranom, att hans barmhertighet varar evinnerliga;

42 Un ar šiem Hemans un Jedituns, skandināt ar trumetēm un pulkstenīšiem un ar svētu dziesmu spēlēm, bet Jedituna bērni bija par vārtu sargiem.

Och med dem Heman och Jeduthun, med trummeter och cymbaler, till att klinga, och med Guds strängaspel. Men Jeduthuns söner gjorde han till dörravaktare.

43 Tā visi ļaudis nogāja ikkatrs savā namā, un Dāvids atgriezās, savu namu sveicināt.

Alltså drog allt folket sin väg, hvar och en i sitt hus. Drog också David bort till att välsigna sitt hus.